Sverige och Finland har ett undantag från EU:s normer för lastbilar som innebär att maxnormen i dessa länder är 25,25 meter långa lastbilar med maximalvikt 60 ton. Avskaffande av de svensk-finska särreglerna och harmonisering till EU-regelverket skulle innebära att maxnormen sänktes till 18,75 meter och 44 ton.
Angående lastbilarnas maximivikt hävdas att det blir fler lastbilar om gränsen för maximivikten sänks. Detta resonemang utgår dock från att alla transporter måste ske med lastbil, som om lastbilstransporterna inte har konkurrens av andra transportslag. Fakta visar emellertid att järnvägens konkurrenskraft minskar när lastbilarnas lastkapacitet ökar.
När Sverige under 1980-talet höjde maxvikten från 51 till 60 ton flyttade gods över från järnväg till lastbil. Brytpunkten där transporter med lastbil är billigast förflyttades nästan 20 mil vilket gör att järnvägen får svårt att konkurrera på avstånd under 55 mil.
American Association of State Highway and Transportation Officials har fastslagit att kostnaderna för anläggning och underhåll av vägsystemet stiger med fjärde potensen av fordonsvikten (10 000 gånger). Därför är maxvikten i USA 36 ton för långtradarekipage. Statens institut för kommunikationsanalys utgår från samma princip och skriver angående nationell plan för vägtransportsystemet: "En lagligt fullastad långtradare med släp bryter ned vägen lika mycket som 75 000 personbilar".
De i USA jämfört med EU lägre maxnormerna avspeglar sig i fördelningen av gods mellan väg och järnväg. I USA sker 60 procent av landtransportarbetet med järnväg medan motsvarande i EU är 15 procent. Även trafiksäkerhetsskäl talar mot ökad lastbilslängd och -tyngd. En studie från norra Sverige visar att tunga fordon är inblandade i hälften av alla bilolyckor med dödlig utgång. I förhållande till trafikvolymen är de tunga fordonens risk för dödsolyckor fem gånger större jämfört med personbilstrafiken. En lekman kan inse att risken för olyckor blir större om fordonen blir sju meter längre.
Regeringsförklaringen utnämner klimatet till vår generations ödesfråga. Regeringen hävdar att den avser att vara en aktiv och pådrivande partner i det europeiska klimatarbetet. Att samtidigt verka för att EU ska öka lastbilstrafikens konkurrenskraft på järnvägens bekostnad är synnerligen inkonsekvent.