Om Eon bygger det fossilgaseldade Öresundsverket i Malmö så kommer Sveriges utsläpp av koldioxid att öka med mer ca 1,4 miljoner ton.
Det är en katastrof för svensk klimatpolitik. Sverige är ett av de få länder som har minskat sina växthusgasutsläpp trots mycket god tillväxt och avveckling av två kärnkraftverk. Hundratusentals villaägare har slutat elda olja, och fjärrvärmen eldas alltmer med biobränslen. Internationell klimatpolitik förutsätter att några länder är föregångare, och inom EU har framförallt Sverige och Storbritannien haft den rollen.

De 1,4 miljoner ton koldioxid som Öresundsverket kan förväntas släppa ut är mer än vad Sverige minskade 1990-2004. Och värre kan det bli. Om detta verk byggs, så kan det bereda vägen för fler. Fler gaskraftverk och kanske även kolkraftverk i Sverige.

Om Öresundsverket byggs är det resultatet av många beslut i riksdag, regering och i kommunen, där ingen (utom möjligen Eon) sett helheten. Som alltid när det gäller stora investeringsbeslut kommer också mycket prestige in i bilden. Ytterst få politiker är beredda att erkänna att de fattat ett dumt beslut, om de inte kan hänvisa till att nya omständigheter kommit till efter att beslutet fattats.

Nu har dessa nya omständigheter tillkommit.

Den 29 november beslutade EU-kommissionen att underkänna den svenska fördelningsplanen för utsläppsrätter för åren 2008-2012. Att Sverige, och de flesta andra länder, delat ut alldeles för många utsläppsrätter till företagen i den första omgången 2005-2007 blev uppenbart i maj 2006. Då visade det sig nämligen att de flesta företag fått fler rätter än de behövt under 2005, trots strålande konjunktur.

Handeln med utsläppsrätter, den europeiska klimatpolitikens ?flaggskepp? kan givetvis inte fungera om det bara finns säljare och inga köpare. Kommissionen minskade därför den svenska tilldelningen med nästan 10 procent, eller med 2,4 miljoner ton per år.

Regeringen har nu fått ett gyllene tillfälle att visa att den menar allvar med klimatpolitiken. I linje med de principer som slagits fast i propositionerna om utsläppshandel ska man prioritera först basindustrins processer, därefter industrin i allmänhet och sist el och fjärrvärme. Skälet till det är att industriprocesserna, till exempel malmbaserat stål och cement, är svåra att göra så mycket åt. Övrig industri kan i större utsträckning byta bränsle eller effektivisera. El och värme behöver inte använda fossila bränslen alls.

Så frågan om var de 2,4 miljonerna ton ska tas borde ha ett givet svar. Ta dem från el och värme, och särskilt från nya anläggningar. Öresundsverket är särskilt lovligt byte eftersom det visserligen kallas för kraftvärmeverk, men i själva verket planeras för att köras i så kallad kondensdrift åtminstone halva året. Då går hälften av gasen åt till att värma Öresund!

Om Öresundsverket inte får någon tilldelning av utsläppsrätter kommer Eon inte att bygga det. Och företaget kommer snart också att ge upp planerna på en mellansvensk gasledning.
Regeringen har fått en chans att sätta stopp för fossilgasen och rädda Sveriges klimatmål inom de närmaste veckorna. Ta den!