Regionpolitikerna Johnny Magnusson (m) och Gunilla Levén (m) argumenterar för att det ska byggas nya vägar i Västra Götaland. De hävdar att infrastrukturen i Västsverige är eftersatt. Det sistnämnda påståendet lär de inte få någon riksdagsledamot utanför Västsverige att hålla med om. Tvärtom, i samband med Trollhättepaketet senarelades ett antal väginvesteringar i övriga Sverige för att Vägverket skulle få större ekonomiskt utrymme till vägbyggen i det område som ansågs väsentligt för att rädda personbilstillverkningen.

Vägtrafiken har ökat, särskilt vad gäller lastbilstrafiken. Och den förväntas öka ännu mer. Det är också därför som prognoserna för minskning av växthusgaser från Sverige måste revideras. Minsta insikt i klimatfrågans allvar borde leda till en annan lösning på hur godset ska fraktas. Med en kilometerskatt skulle väsentligt större volymer gods fraktas med kombinationer av väg/järnväg och sjöfart i stället för att bara gå på väg. På så sätt skulle både vägnätet och klimat skonas från ytterligare belastning. Kilometerskatten har utretts och remissbehandlats och av klimatskäl vore det önskvärt att regeringen la beslutsförslaget på riksdagens bord så fort som möjligt.

Vägverkets södra region har analyserat godstrafiken i sitt område och då visade det sig att ca 75 % vare sig har start eller mål i Skåne utan är ren transittrafik. Det finns ett förslag på att kilometerskatten ska testas där först. Schweiz har haft km-skatt sedan 2001. Tyskland har också infört denna skatt och ett flertal länder planerar för att göra motsvarande. Sverige är lyckligt lottat såtillvida att vi har 50 hamnar och en mycket effektiv tågoperatör för gods; Green Cargo. Därför finns det all anledning att förvänta sig att godstransporterna med rätt ekonomiskt incitament kan bli bra både för näringslivet och för klimatet. Göteborgs Hamn har sedan många år ett gediget miljöarbete och är därför beredda för ytterligare omlastning till järnväg eller till andra sjötransporter.

Trafikutskottets nyligen genomförda studiebesök i Göteborg gjorde oss uppmärksamma på den låga kollektivtrafikandelen bland dem som pendlar till och från Göteborg. Men vi fick också ta del av måldokumentet K2020 med ambitionen att rejält öka det kollektiva resandet. Måldokumentet harmonierar väl med de trafikpolitiska mål riksdagen har antagit. Det pågående planeringsarbetet för infrastrukturinvesteringar bör inriktas på att underlätta för genomförande av K2020.

Samhället står för ett vägval. Följer vi Magnussons och Levéns förslag på att möta vägtrafikprognoserna med att utvidga kapaciteten för ännu mer trafik är det samma som att begrava alla klimatambitioner. I stället för denna ?efter oss syndafloden-strategi? borde investeringarna användas för att förbättra järnvägstrafiken. Ska transporterna bli klimatsmarta behövs beslut om km-skatt för den tunga lastbilstrafiken och trängselavgift i Göteborg. Först då kan vi se kommande generationer i ögonen och hävda att vi tar ansvar för deras framtid.