Tre forskare skrev på GP Debatt (4/5) om hur kvinnor i en rad olika avseenden drabbas hårdare än män av klimatförändringarna. I artikeln konstateras att män i genomsnitt är mindre bekymrade över miljöfrågor jämfört med kvinnor och också mindre benägna att förorda åtgärder mot risker och hot. Forskarna ingår i forskningsprogrammet Climatools som utvecklar verktyg för anpassning till de klimatförändringar som kommer. Självklart måste samhället fortast möjligt ställas om för att klara av påfrestningarna från de klimatförändringar vi inte kan förhindra och skillnader mellan konsekvenserna för kvinnor och män bör vara en viktig grund för val av åtgärdssatsningar. Men vi anser att det är ännu viktigare att vidta åtgärder som anpassar transportsystem samt andra mänskliga verksamheter till det som behövs för att avvärja en klimatkatastrof. Kvinnor reser mindre Man bör vara klar över att män förorsakar klimatförändringar i högre grad än kvinnor och har längre att gå för att nå resvanor som skulle kunna kallas för hållbara. Om transportsystemet utformades efter de resvanor samt värderingar som kvinnor har i dag så skulle den klimatpåverkan transporterna ger upphov till minst halveras samtidigt som antalet dödade och skadade kraftigt minskade. Givetvis finns det stora individuella variationer, men forskning och studier inom tranportsektorn finansierade av bland annat Vägverket har visat på systematiska skillnader i trafiken vid jämförelse av gruppen kvinnor gentemot gruppen män. Skillnader mellan kvinnor och män inom transportområdet kan delas upp i tre olika grupper: val av färdsätt, beteende som förare och attityder. För det första reser kvinnor mindre än män och skillnaderna ökar när de blir föräldrar. Kvinnor åker mer kollektivt. Män har en högre tröskel för att byta bilresor mot kollektiva dito. Kvinnor går mer och längre, medan män är mer benägna att ta bilen även för kortare transporter. En tredjedel av ensamstående mammor lever utan bil. Bil är vanligtvis bland det sista en arbetslös man är beredd att avstå ifrån. Den genomsnittliga kvinnan som köper bil väljer en bil med mycket lägre bränsleförbrukning än motsvarande för män. Kvinnor har sällan tjänstebil. Män är i överlägsen majoritet bland innehavarna av förmånsbilsförmåner. Män reser oftare och längre via sina yrken. Särskilt markant är männens dominans bland flygets affärsresenärer. Män kör för fort För det andra visar kvinnor och män stora skillnader i beteenden som förare. Detta får avsevärda konsekvenser för både bränsleförbrukning och klimatpåverkan, men också för säkerhet. Kvinnor är bättre på att hålla skyltad hastighet. Män är kraftigt överrepresenterade bland dem som kör för fort, särskilt med väldigt höga hastigheter. Kvinnor är mer benägna att gå i körskola och lära sig eco-driving där eller någon annanstans. Utöver klimatpåverkan får beteendet bakom ratten också andra miljömässiga och sociala konsekvenser. Även vad gäller attityder finns flera väsentliga skillnader. Kvinnor har en större acceptans beträffande trängselskatt och andra styrmedel som kan minska trafikens klimatpåverkan. Kvinnor är generellt mer positiva till åtgärder som sänker hastigheten vid skolor och annat som leder till större regelefterlevnad i trafiken. Anknytning till bilen Kvinnor är mer positiva till cykel- och kollektivtrafikinvesteringar. Män prioriterar vägutbyggnader och flygplatser framför investeringar i andra transportslag. Slutsatsen av ovanstående är att jämställdhet i själva verket är ett bland många verktyg för att nå klimatmålen. Den statliga miljömålskommittén konstaterade att hastighetskameror är den mest kostnadseffektiva klimatinvesteringen. Det nyligen avslutade arbetet med Jämkomutredningen i Stockholm konstaterade att könsskillnader i transportbeteende inte huvudsakligen kan förklaras av rationella faktorer utan av att många män har en särskild knytning till bilen som få kvinnor har. Därför vore det bra för klimatpolitiken om kvinnan vore norm vid beslut om förmånsbilsregler, hastighetssanktioner, infrastrukturinvesteringar med mera. Frånsett försvaret är trafiken det politikområde som har störst manlig dominans. 2001 inrättade riksdagen ett jämställdhetsmål inom transportsektorn. Det är hög tid att förverkliga det nu!