Ingen kan ha missat de varningar FN:s klimatpanel och många andra har utfärdat. Om inte vi kan hejda klimatförändringarna så stundar mycket besvärliga tider. Problemet är bara att det kan vara svårt för enskilda att finna mening med att avstå från klimatpåverkande verksamhet när omgivningen fortsätter som innan. Visst har alla ansvar för sina egna handlingar, men riksdag och regering har onekligen större möjligheter än enskilda att vidta åtgärder för att hejda klimathotet, exempelvis genom beskattning av de växthusgaser som förändrar klimatet. Regeringen har visat stor handlingskraft när det gäller förändringar i arbetsmarknadspolitiken och skattepolitiken. Försämringar för de arbetslösa samt sänkningar av fastighets- och förmögenhetsskatt anser regeringen tydligen att den har tillräckligt underlag för att kunna genomföra. Frågan är vilket ytterligare beslutsunderlag som behövs för att visa samma handlingskraft inom klimatpolitiken. I snart hundra år har transporter varit en drivmotor i samhället. Snabbare och billigare transporter har förbättrat förutsättningarna för handel och möjligheterna att resa över större avstånd på kortare tid och till lägre kostnad. Vi tycker alla om att resa och uppleva saker eller byta miljö. Om man frågar tio personer vad de skulle göra om de vann en lotterivinst svarar de flesta att de skulle resa. Flyget är en viktig del av detta. Särskilt i det svenska vintermörkret längtar vi bort till varmare och ljusare breddgrader. Flyget kan numera ta oss dit både snabbt och billigt. För några hundralappar kan man flyga inom hela landet eller tillbringa nyår i London, påsken i Paris och semestern i Grekland. De låga priserna på flygresor är dock resultatet av en oacceptabel och snedvridande orättvisa. Frånsett 6 procents moms på inrikes resor betalar flyget till skillnad från i stort sett alla andra transportmedel inga skatter för sin miljöpåverkan. Naturvårdsverket har slagit fast att flyget är det klart mest klimatstörande färdmedlet per personkilometer. Om bilismen vore lika lågt beskattad som flyget skulle bensinen kosta cirka 4 kronor litern. Detta är i praktiken en kraftig subvention av flyget från statens sida. Medan den som åker bil, buss eller tåg måste betala koldioxidskatt för sin klimatpåverkan är flygbranschen ett skattefrälse. Om en flygresa mellan Stockholm och Göteborg skulle betala samma koldioxidskatt för sin klimatpåverkan som andra transportmedel gör, skulle skatten uppgå till flera hundra kronor per passagerare. En tur- och returresa till Bangkok har samma klimatpåverkan per passagerare som mellan tre och sex års genomsnittlig bilkörning. I Europa har minst sex länder infört flygskatt. FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan har uppmanat andra länder att följa efter. I mars godkände dock EU:s transportministrar det första steget i "open skies"-avtalet som beräknas öka flygtrafiken till USA med 25 miljoner passagerare. Om beräkningarna blir verklighet ökar växthusgaserna med 3,5 miljoner ton. Sveriges transportminister Åsa Torstensson verkade för avtalet. Det bara några veckor efter att Fredrik Reinfeldt skrutit med hur han bidragit till EU:s mål om att reducera växthusgaserna med 20 procent. Hur kan regeringen förvänta sig att människor som oroar sig för klimatförändringarna ska ta dem på allvar? Den borgerliga regeringen var snabb med att avskaffa den flygskatt det rödgröna regeringssamarbetet hade infört. Vill regeringen skaffa sig ett uns av förtroende i klimatfrågan borde flygbränslet beläggas med samma klimatskatt som bensinen.