I klimatdebattens följd tittar allt fler på vad de kan göra för att minska sina utsläpp. Villaägarna har slutat elda med olja, miljöbilsförsäljningen slår alla förväntningar och satsningar på framförallt biogas ger hopp om framtiden. Det är precis den utveckling vi behöver.
Samtidigt tas tyvärr stora steg i motsatt riktning. Som många vet, och som Sydsvenskan bland annat rapporterat om den 14 augusti, planeras det för ett fossilgaseldat verk i Malmö. Detta kommer ensamt att öka utsläppen av koldioxid mer än den minskning som har åstadkommits under åren 1990?2004.
Det var i mars 2005 som socialdemokraterna, vänsterpartiet och kristdemokraterna röstade för förslaget och då argumenterade för att det nya naturgasverket skulle medverka till att kolkraften konkurrerades ut. Tvärtom fortsätter utbyggnaden av kolkraft i Europa.

Att stoppa långtgående planer och ta tillbaka ett politiskt beslut är givetvis svårt. Det finns dock goda argument för att göra så i detta fall. Den fördelningsplan för utsläppsrätter som EU-kommissionen presenterat innebär en minskning för Sveriges del på 8,4 procent och måste ses under nya omständigheter.
Dessutom finns inte behovet av ett naturgasverk, varken för el- eller värmeförsörjning. De positiva effekterna på elnätet som verket kan bidra med motiverar inte de höga utsläppen.
Regeringen arbetar just nu med att fördela de utsläpp om 22,8 miljoner ton koldioxid som Sverige tilldelats. Miljöminister Andreas Carlgren har sagt att han ska vara ?särskilt restriktiv för energisektorn?. För miljöministern kan det inte vara lätt att få in ytterligare 1,4 miljoner ton koldioxid som naturgasverket kräver skall få släppas ut. Det finns dock ett enkelt sätt att hantera detta på.
Handeln med utsläppsrättigheter innebär att Sverige har ett tydligt tak på hur mycket koldioxid som får släppas ut inom landets gränser. Det betyder att utsläpp på ena hållet tvingar fram besparingar på annat håll. När Öresundsverket startar ska motsvarande mängd sparas av en annan verksamhet. Ett rimligt alternativ är att inte tilldela Öresundsverket några utsläppsrätter över huvud taget.

Allt annat vore att gasa och bromsa samtidigt, vilket är en mycket dyr strategi. Detta kommer produktionsanläggningarna som får krav på sig att minska utsläppen att hålla med om. Varför skall den ene tillåtas göra vinst på att släppa ut koldioxid samtidigt som den andre tvingas investera för att minska sina utsläpp?
De riktlinjer som regeringen fastställt för fördelningen av utsläppsrättigheter har slagit fast att basindustrin skall prioriteras först, därefter industrin i allmänhet och till sist el och värme. Detta är helt rimliga prioriteringar sett utifrån miljö- och sysselsättningsperspektiv. El och värme behöver inte använda fossila bränslen alls.
Klimatfrågan kräver konsekvens och tydlighet: utsläppen av koldioxid måste minska i alla sektorer. Det första rimliga steget är att stoppa nyinvesteringar i den teknik vi lämnar bakom oss.
Miljöpartiet och nya moderaterna i Malmö hyser därför ett stort hopp till miljöministern om att han håller sitt löfte att vara särskilt restriktiv för energisektorn. Planerna på Öresundverket bör därför stoppas helt.