Nästan varje vecka rapporteras det om varför varor producerade i Asien, Afrika och Latinamerika kan säljas så billigt. Senast var det den thailändska tonfiskindustrin som avslöjades utnyttja migrantarbetare från Burma. Andra exempel är de fjorton timmar långa arbetsdagarna på kinesiska leksaksfabriker och våldet mot fackligt aktiva plantagearbetare i Guatemala. Uppenbart är att vi svenska konsumenter blivit globala konsumenter utan att reflektera huruvida det är barnarbetare som syr våra tröjor eller om bananplantagens arbetare har möjlighet att engagera sig fackligt. Men idag har vi i alla fall ett val.

Som komplement till den vanliga handeln finns idag olika handelssystem som försöker kompensera för de skevheter som uppstått i den internationella handeln. Rättvisemärkningen är det idag det tydligaste exemplet på området, som fem miljoner producenter i fattiga länder idag drar nytta av. Alltfler konsumenter här hemma blir medvetna om systemet och ställer krav på företagen.

Malmö har legat steget före i den här utvecklingen. Kommunen var först i Sverige med att licenseras av Rättvisemärkt för att bli Fair Trade City. Malmö valde därmed att ta ansvar för att även kommunen är en konsument som kan sätta upp mål för hur stor del av upphandlingen som ska vara fairtrade. Förutom de politiska ambitionerna så märks Malmös ambitioner också genom att många etiskt inriktade näringsverksamheter blommat upp under det senaste året, såsom cafét Barista och livsmedelsaffären Astrid och aporna. Även Malmö högskola har snabbt integrerat fairtrade-temat i flera av sina utbildningar, bland annat har designelever tagit fram olika etiska butikskoncept som projektarbete.

Miljöpartiet ser positivt på att allt fler företag, arbetsplatser och lärosäten nu anammar den rättvisa handelsrörelsen synsätt där man inkluderar ansvar för sociala konsekvenser av handel. När rättvisemärkta produkter tar marknadsandelar av icke-märkta produkter skapar det ett tryck på marknaden som gör att goda produktionsvillkor blir en konkurrensfråga. Detta driver hela marknaden mot bättre produktionsvillkor och mer rimliga avtalsvillkor.

Under hösten lämnade Miljöpartiet in en partimotion i riksdagen med en tydlig guide till regeringen på hur Sverige ska agera internationellt för att den globala marknadens svagare parter inte ska fortsätta att dra det kortaste strået i handelsavtalen. Sverige kan nämligen göra mycket mer, både på den internationella arenan och på hemmaplan. Miljöpartiet de gröna anser att hela den offentliga sektorn bör ta intryck av detta arbete och att ett mål bör sättas av regeringen för hur stor del av den offentliga konsumtionen som ska vara rättvisemärkt.

Rättvisemärkning och miljömärkning visar att det inte behöver vara någon motsättning mellan etik och kommersiell handel. Internationell handel är förenligt med respekt för miljö och mänskliga rättigheter, men det kommer inte av sig själv. Miljöpartiets vision är att de krav som Rättvisemärkt ställer idag på sikt blir en självklar basnivå för all handel. Varför ska inte all handel vara rättvis?