Det är nu vi har chansen att bygga om till ett klimatvänligt samhälle. En viktig aspekt på den omställning som behöver göras är att vi lokalt planerar så att vi bokstavligen inte står med vatten upp till knäna. Alla kommuner måste inse att det är skarpt läge nu. Ett viktigt verktyg vore att göra det obligatoriskt för kommuner att upprätta klimat- och sårbarhetsplaner.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har nyligen redovisat sina bedömningar och förslag. Den enda rimliga slutsatsen är att läget är mycket allvarligt. Mest utsatta är de som bor kring Vänern och Göta älv. Cirka 200 000 hus ligger nära vatten där ras och skred kan vålla mycket stora skador. Över 150 000 byggnader i främst de sydliga kusttrakterna kan förödas av jorderosion.

Totalt riskerar hus för uppemot 100 miljarder kronor att förstöras. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Det varmare klimatet kommer att påverka folkhälsan negativt i form av bland annat fästingburna sjukdomar. Vi nordbor kommer dock mycket lindrigt undan jämfört med de umbäranden som redan inträffar och än mer väntar befolkningen på sydligare breddgrader.

Trots den ökade kunskapen om klimatförändringarna fortsätter många kommuner att bevilja bygglov på tomter som riskerar att översvämmas. Nuvarande planer riskerar om de genomförs att minska den grönyta som behövs för infiltration vid ihållande regn. Nya externa köpcentra får etableringstillstånd trots att de medför ökade transporter och utslagning av lokal livsmedelshandel.

Det krävs kraftfulla politiska beslut som bidrar till att möta hoten. De allra flesta av oss vill leva på ett sätt som inte hotar våra barns och barnbarns framtid. För att kunna göra det måste det finnas bra kollektivtrafik, säkra cykelvägar, klimatvänliga energialternativ och rimligt avstånd till närservice. Kommunerna måste tvingas att beakta aktuella klimat- och sårbarhetwsfakta.

De måste planera nytt för trafik, energiförsörjning, VA-system, markanvändning och annat som har betydelse för att minska sårbarheten. Kommunerna måste våga använda sig av den makt de har genom översikts- och detaljplaner för att skydda sin befolkning. Samtidigt som kommuner förbereder sig för klimatförändringar som inte kan förhindras är det oerhört viktigt att rejält minska den klimatpåverkan som finns i kommunen.

Det är delvis samma förvaltningar som berörs och därför bör det vara rationellt att planera för minskad klimatpåverkan och minskad sårbarhet samtidigt. Då blir det också lättare att motivera kommuninvånarna till ändrade resvanor och klimatvänlig livsstil i övrigt. Vi föreslår att plan- och bygglagen skärps med krav på att kommunerna ska upprätta klimat- och sårbarhetsplaner. Strategiska klimatinvesteringar måste få samma överordnade status i planlagstiftningen som försvaret tidigare hade.