Europas huvudvägar är i dag fyllda av rullande lager som fraktas härs och tvärs över kontinenten. Eftersom lastbilar uteslutande drivs med fossila bränslen är detta sätt att hantera gods klimatmässigt ohållbart. Lösningen är minskade transportvolymer samt väl fungerande kombitransporter.
EU-kommissionen konstaterade redan 1992 att "eftersom inte priserna för vägtransporter återspeglar de totala samhällsekonomiska kostnaderna är efterfrågan för vägtransporter för hög". Schweiz, Österrike, Tyskland och Tjeckien har redan infört en kilometerskatt för tunga fordon. Ungern, Slovakien, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Slovenien och Frankrike har mer eller mindre långtgående planer på att införa en sådan skatt.
En väl utformad kilometerskatt för tunga fordon är ett bra styrmedel för effektivare, säkrare och miljövänligare transporter. Den innebär att de lastbilar som förorenar och belastar vägarna mest också får betala mest.
Transporterna blir effektivare och tomtransporter minskar. Konkurrensvillkoren mellan svenska och internationella fordon kommer att bli justare. I dag betalar de utländska lastbilarna bara en avgift för motorvägarna medan de svenska fordonen betalar en avgift för hela vägnätet.
Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) har undersökt vilka produktions- och sysselsättningseffekterna blir för skogsbruket vid ett kilometerskatteuttag. Sika har funnit att effekterna skulle bli mycket små. Ett EU-direktiv, som sätter ramarna för hur en kilometerskatt kan utformas medger att skatten kan differentieras varför det finns goda möjligheter att ha låg nivå för dem som har svårt att använda järnväg och sjöfart för sina transporter.
Riksdagen ställde sig våren 2006 bakom den förra regeringens förslag på att en kilometerskatt bör införas för svenska och utländska tunga lastbilar. Samtliga partier ställde sig bakom beslutet. Många myndigheter och intresseorganisationer har i olika sammanhang yttrat sig om kilometerskatten. Praktiskt taget samtliga har uttalat ett starkt stöd för principen att prissätta den tunga lastbilstrafiken på detta sätt.
Varför lägger inte regeringen något förslag på införande av kilometerskatt? Transporter står för 45 procent av Sveriges samlade klimatpåverkan och deras andel ökar ständigt. Om inte regeringen vill ha kilometerskatt hur ska klimathotet - vår generations ödesfråga så som det är uttryckt i regeringsförklaringen - då kunna åtgärdas?