De klimatförändringar vi står inför kräver också politiska förändringar.


Om den globala medeltemperaturen inte ska öka med mer än två grader "" vilket redan det kommer att orsaka påfrestningar, om än inte lika allvarliga som vid högre temperaturökningar "" måste de svenska utsläppen minska med runt 85 procent till år 2050. Genom en rimlig men ändå kraftfull teknikutveckling och effektivisering kan enligt Naturvårdsverket utsläppen drygt halveras. För att uppnå resterande utsläppsminskningar måste volymökningen av de aktiviteter som genererar utsläpp (transporter, konsumtion etcetera) brytas. Varken teknikutveckling, effektivisering eller livsstilsförändringar kommer dock av sig själva, utan det kräver en politik som skapar förutsättningar för människor att leva mer klimatvänligt.

Koldioxidskatten är bland de mest effektiva verktyg vi har. Så länge den som förstör klimatet inte själv får bära kostnaderna för det är det svårt att få fler än de mest engagerade att göra något. Med höjda koldioxidskatter lönar det sig däremot bättre att hitta mer klimatsmarta lösningar. I motsats till direkta regleringar eller ransoneringar har individer och företag också möjlighet att anpassa sig på det sätt som är smidigast för dem.

Det kräver dock politiker som vågar dimensionera skatten utifrån hur stora utsläppsminskningar som krävs och inte nöjer sig med symboliska höjningar. Givetvis måste vi vara medvetna om hur skatteförändringarna drabbar människor i deras vardag, men det är bättre att kompensera den genom fördelningspolitik än genom att avstå från en ansvarsfull klimatpolitik. Dessutom ger koldioxidskatten inkomster som kan användas till investeringar som ger människor större möjlighet att välja bort klimatdåliga alternativ.

Menar vi allvar med klimatmålen bör inte koldioxidskatten sättas godtyckligt, utan räknas fram utifrån nödvändiga utsläppsminskningar. Med en långsiktig plan för årliga utsläppsminskningar och för de årliga skattehöjningar som bedöms nödvändiga skapas också stabila spelregler som minskar osäkerheten i klimatinvesteringar. Först då koldioxidskatten verkligen dimensioneras utifrån klimatmålen kan klimatpolitiken bli trovärdig.