I en debattartikel i Bohusläningen den 12 april kommenterar representanter för Sveriges Åkeriföretag vår vilja att styra över fler transporter från lastbil till fartyg.
Man kan konstatera att när det gäller själva sakfrågan att införa kilometerskatt så är vi och Åkeriföretagen tämligen överens, dock med olika infallsvinklar.
Sen är vi också helt överens om att det krävs energieffektiviseringar inom alla transportslagen och att varje transportslag skall användas där de är mest lämpliga.
I fokus står naturligtvis hotet om klimatförändringar och dess konsekvenser.
Vem kan rycka på axlarna åt att klimatgränsen i Sverige för närvarande rör sig norrut med en hastighet av en meter i timmen? Vem kan vara oberörd av att se på TV-nyheterna se hur människor i låglänta områden tvingas fly från de områden som drabbas av översvämningar? Den nuvarande ökningen av lastbilstrafik och flyg är inte hållbar. Det tror vi att vi alla är medvetna om och det är med den bakgrunden man skall se att det finnas miljövinster att överföra fler transporter till sjöfarten.
Under 2007 ökade lastbilstrafiken med 5,5 procent och enligt Vägverket förtar denna ökning de positiva effekterna av ökad andel förnybara bränslen och energieffektivare bilar.
Nästan var fjärde lastbil på det svenska vägnätet har ingen last alls. Ingen som bor på Västkusten kan ha missat lastbilsökningen på E6:an. Men hamnarna finns där och sjöfarten skulle kunna ta emot en ansenlig del av det gods som i dag belastar vägarna i Bohuslän.
I en marknadsekonomi är ekonomiska styrmedel det mest effektiva sättet att klara klimatomställningen. Kilometerskatten finns i Tyskland, Österrike, Tjeckien och Schweiz. Flera andra änder har beslutat att införa kilometerskatt, däribland Holland. När Tyskland införde kilometerskatt minskade genast andelen tomlastning.
Samtliga sju partier enades i klimatberedningen om att denna skatt bör införas senast 2011 för att klimatmålet ska nås.
Själva syftet med en kilometerskatt är att effektivisera godstrafiken och att öka andelen transporter som kombinerar väg, järnväg och sjöfart.
Dessutom skulle det göra att konkurrensförhållanden utjämnas mellan inhemska och utländska åkerier.
Artikelförfattarna påpekar att sjöfarten inte gjort sin hemläxa på miljöområdet. Det stämmer i stor utsträckning när det gäller hälsovådliga och försurande utsläpp. Fartygens låga friktion mot vattenytan innebär emellertid att klimatpåverkan per transporterad godsmängd är mycket liten om frakten går med en optimal hastighet. Emissionerna från sjöfarten är dock tekniskt enkla att åtgärda och givetvis anser vi att det ska ställas krav så att detta blir gjort.
Vi är eniga med regeringsdeklarationens beteckning av klimathotet som vår generations största utmaning. Inom kort måste den ständiga ökningen av transporternas växthusgaser brytas. Sverige har jämfört med många länder goda möjligheter att klara detta om vi i större utsträckning kombinerar vägen med vattnet och spåren för våra godstransporter. För att så ska bli fallet är kilometerskatten en del av lösningen.