Det sägs i många kommentarer efter kongressen att miljöpartiet håller på att bli ett parti för de anpassade. Jag hävdar precis tvärtom. De som i likhet med mig sökt sig till miljöpartiet de senaste åren ser ett parti med radikala mål, men till skillnad från många andra radikala organisationer även har en hygglig chans att se till att dessa mål kan uppnås.

Anledningen är att man inte bara sätter upp en önskelista med de visioner som verkar eftersträvansvärda utan också bekvämar sig med att fundera ut hur och med tillsammans med vem dessa visioner ska förverkligas. Kongressbesluten i Östersund ökar miljöpartiets möjligheter att få ett tillräckligt stort väljarstöd för att kunna genomföra sin politik.

Den förändring Sverige och resten av världen behöver genomgå är gigantisk. Mänskligheten håller i rask takt på att såga av den gren vi sitter på. Med stigande hastighet gör vi slut på ändliga råvaror, framför allt fossila bränslen vars förbränning leder till den växthuseffekt som förändrar klimatet. I jakten på mer bränsle för att driva den ständigt ökande trafiken skövlas regnskogar som används till palmolja. Matpriserna stiger i världen delvis som en effekt av att majs, vete samt andra grödor inte bara ska bli livsmedel utan också försörja etanolbilar.

De senaste forskningsresultaten visar att glaciärerna smälter allt snabbare och att den metangas som finns lagrad i Sibiriens tundra håller på att läcka ut. Hittills har jordens ekosystem mildrat effekterna av människans utsläpp genom att ta upp och lagra en del. Men denna buffertkapacitet avtar nu snabbt när haven blir varmare och skogar huggs ner.

Cykloner får större intensitet när det finns mer varm vattenånga i atmosfären vilket drabbat Burma samt andra tropiska länder. Tiotusentals människor i Bangladeshs kustdeltan har tvingats fly när deras hem översvämmats, öar i Stilla havet måste överges när havet stiger och stora områden i Afrika görs obeboeliga av ihållande torka. De fattiga i världen drabbas värst av de klimatförändringar som framför allt orsakats av de rikas livsstil.

I det läget behövs ett parti som förmår att göra politik mot klimatkrisen. Folk är inte dummare än att de förstår att inte räcker med att byta glödlampa, byta till miljöbil och sortera sopor. Det krävs förändringar av statens investeringar så att det satsas på järnvägsutbyggnad i stället för motorvägar. Det krävs en kilometerskatt för lastbilar som gör det olönsamt att frakta flaskvatten och bröd i hundratals mil. Subventionerna till flyget måste tas bort så att det blir billigare att ta tåget än att flyga.

I städerna behöver kollektivtrafiken få egna snabbfiler för att vara ett bra alternativ till bilen. Det borde vara förbjudet att anlägga trafikalstrande köpcenter som slår ut lanthandlare och affärer i stadskärnor.

EU är inte en perfekt organisation men just nu är EU, trots alla fel och brister, sannolikt den enda part som kan få ihop USA, Kina och andra länder som måste vara med för att FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 ska kunna få hejd på växthusgaserna.

Politiken är till för att ordna vettiga spelregler människor emellan samt mellan människan och det ekosystem som gör det möjligt för oss att leva. När det gäller det senare har gröna partier har sedan start haft en klok ansats som andra partier först sedan klimathotet blev uppenbart försöker ta till sig.

Miljöpartiet förväntas med rätta ha ett särskilt ansvar för att utveckla den politik som gör utvecklingen långsiktigt hållbar. Det är bra att miljöpartiet inte isolerar sig, utan koncentrerar sig på den uppgiften.