Höghastighetståg, med hastigheter över 300 kilometer i timmen, skulle kunna ge en restid nedåt två och en halv timme mellan Malmö och Stockholm. Det är på tiden att sådana banor byggs. I Japan har de haft sina höghastighetståg, Shinkansen, sedan 1960-talet och i Europa började sådana banor att byggas på 1980-talet.

Nu börjar det ljusna även i Sverige. Frågan är uppe på dagordningen på riktigt och banverket släppte en rapport i ämnet i maj.

Dock tvekar det största borgerliga partiet, moderaterna, eftersom de anser projektet vara alltför långsiktigt, det vill säga att det inte snabbt nog betalar sig ekonomiskt.

Finansminister Anders Borg (m) har varit ute och vädrat sitt missnöje, och han vill helst satsa på motorvägar. Längst går dock den moderate kommunpolitikern Carl Grufman, som hävdat att investeringar i höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Skåne vore korkat ur klimatsynpunkt. Han menar att det vore bättre att investera de 100-150 miljarder kronor som järnvägen beräknas kosta i andra projekt, exempelvis i kinesisk vindkraft.

Men den fråga som förbigås är hur transportproblemen mellan storstadsregionerna i så fall skall lösas. Vem kan resa mellan Malmö och Stockholm i ett kinesiskt vindkraftverk?

Vad moderaterna gör är att de intecknar samma pengar två gånger. De ser hela järnvägssatsningen som en klimatsatsning, och ser de infrastruktursatsningar de själva vill göra, på motorvägar, som något helt annat.

Men någon gång måste vi göra satsningarna på snabba järnvägar. Vi ligger redan mer än fyrtio år efter Japan och över tjugo år efter många europeiska länder. I Spanien har det beslutats att minst 90 procent av befolkningen skall ha högst fem mil till närmsta höghastighetsspår år 2020.

Idag dras järnvägen med förseningar för att spårkapaciteten inte räcker till, och de som vill transportera gods på järnvägen kan inte göra det i den omfattning de skulle vilja.

Högshastighetståg i Sverige skulle innebära många förbättringar, varav minskad klimatpåverkan bara är en i raden.

De snabbare tågen ger kortare restid, ökad tillgänglighet, frigör andra banor för mer regionaltrafik och godstrafik, minskar energianvändningen och utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen, skapar ökad tillväxt i regionerna där banan går, ökad tillgänglighet till kontinenten, minskat behov av ekonomiska bidrag till flyget, minskat investeringsbehov i vägnätet och mycket annat. Totalt sett gör dessa fördelar att höghastighetståg är lönsamt för samhället, vilket har visats i ett flertal rapporter och utredningar.
Att höghastighetstågen medför en tioprocentig minskning av transportsektorns klimatpåverkan är viktigt nog, men investeringen är en ekonomiskt lönsam affär även oavsett dess klimatnytta.

Som det ser ut idag behövs ett regeringsskifte för att Malmö skall få tillgång till höghastighetståg. Moderaternas förkärlek för de långsamma motorvägarna framför de snabba järnvägarna är kortsiktig, bakåtsträvande och inte minst ett hot mot klimatpolitiken.