Lars Cornell menar att det svenska flyget söder om Sundsvall bör vara kvar eftersom det utgör en så liten del av de globala utsläppen.

Detta sätt att resonera är tyvärr vanligt och kan användas om alla utsläpp. Varje enskild bil försvaras med att just den bilen har liten del i de globala utsläppen och samma sak med lastbilstrafiken, deras del i de globala utsläppen är ju försumbara, och så vidare. Så kan varje enskild utsläppskälla försvaras. Flyget mellan Hongkong och Shanghai är också en liten del av de globala utsläppen, liksom flyget mellan Denver och Boston eller flyget mellan Kure och Tokyo. Med Cornells logik ska inga utsläpp alls minskas eftersom alla utsläpp, tagna var för sig, är "betydelselösa".

Det svenska inrikesflyget påverkar klimatet negativt och är dessutom olönsamt. Nästan alla flygplatser och flyglinjer i Sverige går med förlust och subventioneras av skattebetalarna. Internationell statistik visar dessutom att när man bygger höghastighetståg så tar dessa en marknadsandel på 80-100% om restiden är under två timmar.

Enligt FNs klimatpanel har vi max 8-10 år på oss att vända trenden av ökande växthusgaser till en minskning. Då måste all fossilbränsleanvändning ifrågasättas. I Sverige är det omöjligt att ersätta all biltrafik med kollektivtrafik och cykel. För korta godstransporter är lastbilar oumbärliga. Då är det lättare att ersätta delar av inrikesflyget.

Cornell ifrågasätter om det alls finns ett klimathot, och sällar sig då till en liten minoritet som går emot all etablerad klimatforskning. All forskning arbetar med osäkerheter. Om man sätter på sig en ögonbindel och springer ut i en hårt trafikerad motorväg finns det en viss sannolikhet att man inte blir påkörd.

På samma sätt finns det en viss, extremt liten, sannolikhet att koldioxidutsläppen inte kommer att ändra klimatet, men det är ytterst få forskare som tror så. Att argumentera för att utsläpp av växthusgaser inte spär på växthuseffekten är oseriöst.