Det behövs en gränsöverskridande politisk arena

Miljöpartiet har länge haft EU-utträde inskrivet i partiprogrammet. Men under senare år har alltfler medlemmar ifrågasatt det meningsfulla i detta. I den pågående medlemsomröstningen deltar jag i Nej-nätverket, som vill att kravet på EU-utträde skall slopas. Jag har flera skäl för detta.

Mitt viktigaste principiella skäl är att det i dagens internationaliserade värld behövs en politisk arena för alla de gränsöverskridande frågor som inte nationalstaterna klarar av på egen hand. Traditionellt mellanstatligt samarbete räcker inte längre, det är alltför kraftlöst. På en demokratisk och samtidigt effektiv arena måste det finnas möjligheter att fatta majoritetsbeslut i vissa frågor och en domstol som kan se till att besluten efterlevs. I Europa har EU vuxit fram till att vara denna arena, som nu alltfler av kontinentens länder satsar på. Då måste vi i Sverige och Miljöpartiet vara med där en stor del av det viktiga arbetet som påverkar vår världsdel sker.

Det här betyder inte att jag förbehållslöst anammar allt vad EU står för. Mycket av dagens politik i EU ogillar jag direkt, till exempel bidrag till vägbyggen, jordbrukssubventionerna som missgynnar bönder i fattiga länder, en inhuman asyl- och invandrarpolitik och tendenser till militarisering. EU startade som en kol- och stålunion och har sedan dess utvecklats till den blandning av bidragsorganisation för jordbruket och frihandelsområde, som är dominerande inslag idag. Vad EU skulle behöva är en kraftig make-over för att bli en tydligare klimat- och miljöunion.

Klimatfrågan är vår generations största utmaning. Att ställa om från ett fossilt till ett genuint kretsloppssamhälle är en gigantisk förändring, där inte minst vi gröna har ett särskilt ansvar. FNs klimatkonferens i Köpenhamn 2009 är avgörande. Trots alla fel och brister är EU den enda part som kan få ihop USA, Kina och andra länder till ett klimatavtal med bindande åtaganden av tillräcklig storlek. Att i det läget vilja dra sig ur EU och därmed indirekt stärka de kommersiella intressen som försöker bevara olje- och kolberoendet går inte att försvara. Det gröna politiska inflytandet i EU behöver bli starkare, inte svagare.

EU är viktigt inte bara i de stora frågorna utan gör också mycket nytta, mer i det tysta, i en rad gränsöverskridande vardagsfrågor. Nya regler för handikappanpassning av flygplatser, teknisk harmonisering av gränsöverskridande järnvägstrafik, ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis, produktsäkerhetskrav och miljökvalitetsnormer är bara några exempel. Inga beslut skall dock fattas på en högre nivå än nödvändigt. Ibland lägger sig EU klåfingrigt i frågor som löses bättre på nationell och regional nivå. Men bästa möjligheten att ändra på detta är samverkan med andra i EU-systemet som vill samma sak. Miljöpartiet skall vara ett EU-kritiskt parti som konstruktivt arbetar för att göra EU bättre.

Undersökningar visar att idag mindre än en fjärdedel av Miljöpartiets väljare vill lämna EU, medan nära hälften vill att vi skall vara kvar. Många ser Miljöpartiet som ett parti man kan tänka sig att rösta på. De efterfrågar politiska lösningar på klimatkrisen. Vi kan vinna fler människors förtroende genom att visa hur det ska gå till. Utträdeskravet är i det sammanhanget ett hinder för en konstruktiv debatt som gör det alldeles för lätt för våra motståndare att komma undan. Därför röstar jag Nej till EU-utträde i medlemsomröstningen.