Regeringen har den senaste tiden rest land och rike kring för att pytsa ut sina budgetförslag.

Detta märkliga spel har lett till att vi fått reda på en vägsatsning här och en tunnel där, men att sammanhangen i regeringens politik inte stått klara förrän nu när budgeten lagts fram.
Men nu står vi här med facit och kan konstatera tre saker: För det första att regeringen lämnar klimatpolitiken därhän. Man satsar på att öka biltrafiken och utsläppen genom att bygga nya vägar för många miljarder istället för att skapa möjligheter för en omställning till ett miljövänligare trafiksystem.
För det andra lämnar man folkflertalet bakom sig när man skjuter viktiga satsningar på järnvägen framför sig. Med stigande oljepriser behövs en utbyggd kollektivtrafik så att alla har råd och möjlighet att resa. Men den som vill se en politik som ger minskningar av förseningar och flaskhalsar på järnvägen, förbättringar av befintliga järnvägar och satsningar på höghastighetståg, blir besviken. Det är en försvinnande liten del av regeringens pengar som kommer järnvägen till del.
För det tredje överger regeringen tanken på att det är av nationellt intresse med en regional tågtrafik, genom att minska anslagen till Rikstrafiken med ett par hundra miljoner så att ett antal banor och busslinjer nu förmodligen glesas ut eller läggs ner. Syftet med dessa pengar är att täta de luckor som finns i trafiksystemet där kollektivtrafiken är samhällsekonomiskt lönsam, men inte riktigt bär sig ekonomiskt på kort sikt. Trafikhuvudmännen får nu ta pengarna från hälso- och sjukvården, höja skatten eller taxorna.
Vad Sverige behöver är en politik som skapar möjligheter för framtiden. I stället har vi en regering som begränsar valfriheten för dem som vill resa klokt. I stället för att rusta upp det finmaskiga vägnätet runt om i regionen och satsa på trafiksäkerhet - inte bara exklusivt i motorvägskorridorer - och bygga för framtidens trafiksystem på järnvägssidan, säger regeringen ja och amen till 80-talslösningar som knappast svarar mot det moderna Sveriges behov.
För många människor är kollektivtrafiken det mest rationella och miljövänliga transportalternativet. Men för att ta marknadsandelar från bilen, vilket är nödvändigt av klimat- och framkomlighetsskäl, måste kollektivtrafiken fungera bättre än idag. Detta är också en fråga om vardagsekonomi och välfärd i framtiden. Ska vi klara en bra arbetsmarknad och en väl fungerande ekonomi för alla så måste vi skapa ett modernt trafiksystem. Men regeringen verkar inte ha insett detta.