Arne Karyd kritiserar vårt förslag till höghastighetsjärnväg och att det är dyrt att bygga sådana för att ta hand om flygresenärer. Höghastighetstågen handlar om så mycket mer än att ersätta Stockholmsflyget, inte minst om regionförstoring. Vi är väl medvetna om att det kostar att dra ny räls. Att bygga stambanorna var också dyrt med den tidens mått mätt. Utbyggnad av järnvägen var dock en del av den förändring som ledde till att Sverige gick från att vara ett fattigt jordbrukssamhälle till att bli ett modernt välfärdssamhälle. Sett i det perspektivet kan investeringen i stambanorna betraktas som lönsam. Nu står vi inför en minst lika stor förändring; att övergå från fossilbränslesamhället till ett samhälle baserat på energihushållning och förnybara energikällor.

Spanien, Frankrike och flera andra länder har i medvetande om behovet av att skapa alternativ till flyget redan skaffat sig höghastighetståg. Därför måste Sverige göra detsamma om vi inte kommunikationsmässigt ska hamna på efterkälken. Höghastighetsspåren behövs också för att det ska bli mer utrymme för pendel- och godståg i det övriga spårsystemet.

Mot bakgrund av de dystra beskeden från den nyligen avslutade klimatkonferensen i Köpenhamn är det hög tid för att skapa bättre alternativ till flyg- och biltransporter. Givet att vi tar klimathotet på allvar och begränsar utsläppen med 80 % till 2050, och även om flyget skulle bli klimatneutralt på sikt, kommer alla bränslen, fossila som förnybara, bli en än mer begränsad resurs med ett mycket högre pris framöver.

Tågets energieffektivitet är kärnan i resonemanget. Därför finns det heller ingen motsättning mellan upprustning av södra stambanan och höghastighetsspår. 95 % av energin till de svenska transporterna kommer idag från fossila bränslen. För att skapa ett klimatmässigt hållbart transportsystem behövs därför både förbättring av nuvarande spår och helt nya spår.

Karyds påstående om att det skulle ta 20 år att kompensera utsläppen vid byggandet förefaller helt orimligt, vilka ingångsdata ligger till grund för den kalkylen?
Vidare är det obegripligt hur en höghastighetsjärnväg skulle förorsaka mycket värre ingrepp i naturen än en standardjärnväg? De är väl båda ungefär lika breda om än inte lika kurviga.
De flesta ifrågasätter inte att höghastighetståg är framtiden. Diskussionen gäller snarare var den ska dras.