Replik till Kenneth Winsborg (Aftonbladet den 23 mars): Vi hade respekterat om bensinskatteupproret hade varit ärligt i sin argumentation mot höjd koldioxidskatt och nöjt sig med att påpeka att man inte vill ha dyrare bensin och diesel. När man däremot påstår att höjd koldioxidskatt inte ger några positiva klimateffekter är det direkt vilseledande. Drivmedel följer samma ekonomiska samband som andra varor - blir det dyrare så använder man mindre. Hur mycket mindre och hur snabbt förändringen går beror på den enskilde bilistens förutsättningar. I städerna finns normalt större möjligheter till snabb omställning, medan glesbygdsbilisten kanske får nöja sig med att köra mjukare och välja en bränslesnålare bil nästa gång det är dags att byta, förutom att undvika de korta bilresor som kan förekomma också i glesbygd. Tvärt emot bensinskatteupprorets påstående har forskning visat att bensinskatten är det enskilt viktigaste styrmedlet hittills för att minska klimatpåverkan. Om inte europeiska länder hade beskattat bensinen skulle världens koldioxidutsläpp ha varit cirka fem procent högre. Koldioxidskatten är dessutom ett kostnadseffektivt styrmedel som ger den enskilde stora möjligheter att själv välja hur man vill minska sina utsläpp. I den mån glesbygdsbor drabbas orimligt hårt finns det bättre sätt att stödja dem än genom billig bensin. Att Sverige är ett litet land är knappast ett skäl för att strunta i klimatet och sänka koldioxidskatten - resonerar man så kan man lätt dela in världen i många små delar som alla är för små för att påverka så mycket och därför gör ingen någonting. Fortfarande släpper genomsnittssvensken ut betydligt mer växthusgaser än det globala snittet, så vi har ingen ursäkt för att inte minska våra utsläpp. I det arbetet är koldioxidskatten en viktig del.