Riksdagen har i enighet beslutat om sex transportpolitiska mål och 417 miljarder till infrastruktur fram till 2021. Ingen fördelning har gjorts mellan vägar och järnvägar. Medlen som diskuteras för breddning av E22 kan alltså lika gärna användas till spårinvesteringar. Rimligt är att analysera hur de transportpolitiska målen uppfylls bäst:
1. Miljö Järnväg skulle ge renare luft och minska klimatpåverkan och utsläpp av övergödande, försurande och giftiga ämnen. Cirka 90 procent av alla cancerogena utsläpp kommer från petroleumprodukter. Vägtrafikbuller ger också ohälsa och koncentrationssvårigheter.
2. Trafiksäkerhet Ofta anges trafikolyckor med dödsfall eller svåra skador som motiv för att hela E22 ska bli motorväg. Men varje resa som flyttas till kollektivtrafik är en vinst. Eftersom lastbilar allt oftare är inblandade i trafikolyckor är kombinationer av väg?järnväg?sjöfart att föredra. En spårburen Sydostlänk skulle minska olyckorna.
Att bygga om till 2+1-fälts väg med mittvajer har enligt Vägverket samma trafiksäkerhetsvärde som motorvägsbygge, men kostar i snitt bara 1/20. Hastighetskameror är den i särklass mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsinvesteringen.
3. Tillgänglighet Personer med funktionsnedsättning har senast från 2010 rätt till samma tillgänglighet till transporter som andra. Motorvägsinvesteringar har inte stått på den prioriteringslista de gett riksdagen. Bättre hållplatser, större samordning och en planering av kollektivtrafiken som tillgodoser deras behov har toppat den.
4. Transportkvalitet Korta restider och att slippa förseningar styr flertalets val av transportslag. Skäl finns alltså att resonera kring Spaniens utbyggnad av höghastighetsjärnväg. Även Sverige behöver snabba tågförbindelser till kontinenten. Hade inte kommunpolitikerna varit så upptagna av E22 hade Kristianstad kanske varit med i diskussionen om var järnvägen Europakorridoren ska gå.
5. Positiv regional utveckling Oavsett konjunktur placeras nya verksamheter i sydvästra Skåne, om inte genomtänkta motåtgärder vidtas. Det infrastrukturprojekt som sannolikt skulle ge mest regional utveckling per satsad krona är en järnvägsförbindelse Kristianstad?Hörby?Lund. Erfarenheter från Eskilstuna, Höör och andra som fått snabb regionaltågstrafik är att dessa orter expanderar mer än de som fått nya vägförbindelser. Fastighetsvärdena stiger mer och allt fler vill kombinera arbete i storstäder med naturnära boende.
6. Jämställdhet Bara var fjärde svensk bil är registrerad på en kvinna. Även vid lika möjligheter föredrar kvinnor kollektivtrafik i större utsträckning än män, med hänvisning till miljö- och trafiksäkerhet. Pågatåg nordost och snabba bussförbindelser (som blivande Kristianstadslänken) är därför projekt som bättre än motorvägsbygge möter kvinnors önskemål.
I en tid när växthuseffekten hotar kommande generationers livsbetingelser är det oansvarig att vidga utrymmet för klimatpåverkande trafik. Befolkningen längs E22 är utifrån samtliga transportpolitiska mål mer betjänta av att kapaciteten för klimatvänliga transporter ökar.