I vårpropositionen som lämnades till riksdagen den 15:e april konstaterar regeringen att ?Som första industriland kan Sverige formulera mål och en konkret strategi för att bryta beroendet av fossil energi.?

För den som undrar hur denna strategi ser ut är det intressant att studera regeringens trafikpolitik. Energin till transporterna kommer till 95 procent från fossila bränslen. Inklusive sjöfart och utrikesflyg står transporterna för 40 procent av Sveriges klimatpåverkan. Alla prognoser tyder på att transportsektorns andel kommer att fortsätta öka i förhållande till andra klimatpåverkande sektorer.

Denna vår har regeringen gjort en proposition om nya mål för transportpolitiken. Enligt nu gällande transportpolitiskt mål ska transportsektorns klimatpåverkan senast 2010 ha minskat till 1990 års nivå. Regeringen vill ersätta detta mål med att ?Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen?. Det finns minst två allvarliga invändningar mot detta förslag till förändring.

För första flyttas fokus från transportsektorn som helhet till personbilarna. Förvisso är det för tillfället där den största klimatpåverkan finns, men trenderna för lastbilstransporter och utrikesflyg talar för att båda dessa utgör växande klimatproblem. Av Vägverkets redovisning framgår att ökningen av lastbilstransporter hittills mer än förtagit vinsterna av de positiva förändringarna på personbilssidan.

För det andra är innebörden av "en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen" oklar. Redan idag kan alla dieselbilar köras på förnybar diesel. Elbilar kan gå på förnybar el, gasbilar på biogas och flexfuel-bilar på etanol. Den enda del av bilparken som rent tekniskt fortfarande är helt beroende av fossila bränslen är vanliga bensinbilar. För att ändra på detta skulle man bara behöva göra den så kallade flexfuel-utrustningen på nya bensinbilar obligatorisk. Att bilar kan gå på förnybara drivmedel innebär dock inte att de verkligen gör det.

Jämfört med klimatberedningens förslag är regeringenspolitik ett stort svek. En enig klimatberedning förslog att kapaciteten för person- och godstransporter på järnväg skulle öka med 50 procent till 2020 och att kilometerskatt skulle införas för lastbilar.

Regeringens infrastrukturplan gynnar vägar på järnvägens bekostnad. Höjda banavgifter anvisas som ett medel för att åtgärda trängseln på spåren. Kilometerskatt vill regeringen inte ha utan föreslår eco-driving för lastbilschaufförer i stället. Om detta är att visa ledarskap i klimatfrågan ser framtiden mörk ut. Mycket mörk.