Sverige är det land i Europa med högst andel av befolkningen som är beroende av fordonsindustrin för sin utkomst. Ca 140 000 är anställda i fordonsbranschen inklusive underleverantörer. Framtiden för Saab och Volvo är mycket oviss. Hela den globala personbilsmarknaden är överetablerad och lider av en strukturell kris som inte löser sig när konjunkturen vänder. Bilköpare över hela världen har bytt preferenser. Oavsett om dessa tagit till sig den bedömning klimatforskarna i FNs klimatpanel gör eller ej, så inser de flesta att olja inte är en förnyelsebar resurs. Bränslesnåla bilar är det kunderna vill ha.

Det finns olika uppfattningar om vilka fordonsdrivmedel som kommer att ersätta fossilbränslen. Att bränslena kommer bli dyra råder det däremot inga delade meningar om. Den korta epoken av billig energi går mot sitt slut, vilket presumtiva bilköpare har insett. Detta är den egentliga orsaken till att försäljningssiffrorna är sämre för Saab, Volvo och andra bilmärken som drar mycket bränsle. Sverige har den bränsletörstigaste bilflottan i Europa vilket bl a beror på att förmånsbilsregler, reseavdrag och andra skatteregler motverkar krav på bränslesnåla bilar.

Miljöpartiets politik har inte varit felfri, men partiet har verkat för höjda koldioxidskatter, fordonsskatt relaterad till klimatpåverkan samt andra styrmedel som tar sikte på att sänka bilars bränsleförbrukning. Hade vi fått större gehör för dessa krav hade kanske den svenska biltillverkningen varit mer konkurrenskraftig idag. De gröna partierna har sedan sin tillkomst pläderat för en övergång från fossilbränslesamhället och till ett samhälle byggt på resurshushållning och förnybara bränslen. Denna hållning, som tidigare ofta väckte hånfulla kommentarer, är nu en självklarhet såväl inom politik som inom näringsliv.

Trots allt fagert tal från Reinfeldt om ledartröja i EUs klimatarbete kommer ca 95 % av energin till svenska transporter från fossila bränslen. Men att därför okritiskt förlita sig på att en snabb övergång till eldrift ska lösa alla problem är alldeles för lättvindigt. Eldrift är inget alternativ vare sig för flygplan, fartyg eller lastbilar som sammantaget utgör en stor andel av trafiksektorns klimatproblem. För personbilar förväntas el få ett kommersiellt genombrott. Det finns dock tunga skäl för att beakta de återstående problem som behöver lösas. Pris, räckvidd, lastkapacitet och säkerhet är kritiska faktorer. Den norska elbilen Greenbuddy som rullar i Köpenhamn är trafiksäkerhetsklassad som en fyrhjulig motorcykel. Batterierna är förmodligen den största flaskhalsen för eldrift. Ett batteri för 20 mils räckvidd kostar ca 300 000 kr. Moderna batterierna innehåller litium. Cirka 80 % av världens litiumreserver finns i Anderna. Enligt uppskattningar räcker kanske de kända tillgångarna på litium för ca sex miljoner laddhybrider - knappt det dubbla mot det antal bilar som finns i Sverige idag.

Biogas är sannolikt det bästa biobränslet för de fordon som finns på markanden idag. Om biogasen utvinns från avloppsslam eller organiskt avfall blir det en dubbel klimateffekt såtillvida att den starka växthusgasen metan tillvaratas samtidigt som biogasen ersätter fossila bränslen. Om biogasen produceras lokalt blir energisystemet mindre sårbart. Den totala tillgången är dock begränsad och mycket talar för att biogasen gör störst nytta i tunga fordon.

Möjligheten för effektivisering är stor både genom mindre bränsle per fordon och genom en övergång till kollektivtrafik, cykel samt gång. Enligt Sika finns en potential på upp till totalt 4-5 miljoner ton inbesparade koldioxid via överflyttning till trafikslag med lägre klimatpåverkan, som kollektivtrafik och järnväg. Detta motsvarar ungefär 20 procent av transportsektorns samlade koldioxidutsläpp varje år i Sverige*. Detta kan jämföras med de beräknade effekterna av de successivt stegrade kraven på biltillverkarna ned till nivån 95 gram koldioxid per kilometer som år 2020 beräknas minska de årliga utsläppen med endast 1,2 miljoner ton för Sveriges del.

För att minska växthusgaserna inom transportsektorn är således det i särklass väsentligaste att minska den totala energianvändningen genom en övergång till andra transportslag. Det krävs höjda priser på fossila bränslen för att skapa långsiktiga incitament för energieffektivisering och övergång till förnybara drivmedel, samt slopade subventioner av fossilbränslen. Det behöver investeras för att kollektivtrafikresande ska öka på bilens bekostnad. Den långväga lastbiltrafiken måste minska, delvis genom bättre kombinationer med tåg och sjöfart. Av de tillgängliga biobränslena bör biogas som bygger på restprodukter prioriteras, främst som bränsle i tunga fordon. Utvecklingen av personbilar bör koncentreras till laddhybrider i den omfattning som är långsiktigt hållbar utifrån tillgång på litium och andra ändliga råvaror.
*) Sika Rapport 2008:10, Potential för överflyttning av person- och godstransporter mellan trafikslag, s 7