De moderata riksdagsledamöterna Anne Marie Brodén och Lisbeth Grönfeldt Bergman påstod
i Hallands Nyheter 13/5 att vissa nya
väglänkar kan minska trafikmängderna. Detta påstående strider mot all forskning inom området.
Med hjälp av nya vägsträckningar kan trafikvolymer tillfälligt flyttas, men mer utrymme för vägtrafik har hittills på alla ställen i världen lett till att fler använder bilen. Exempelvis var Södra länken som skulle avlasta trafiken i Stockholm fylld bara några
månader efter att den hade invigts.

En skorrande falsk ton skär genom EU:s nuvarande ordförandeland när statsminister Reinfeldt
hävdar att klimatet nu står i fokus. Samtidigt som Reinfeldt talar om ledarskap och omställning så tar den regering han själv leder beslut som
för oss längre bort från lösningen på klimatkrisen. Ord och handling i miljö- och klimatfrågorna följs verkligen inte åt i den borgerliga regeringens politik.

Regeringens senaste stolpskott i sammanhanget rör de vägar och järnvägar som har stor betydelse
både nationellt och regionalt. 95 procent av all energi till transporter i Sverige kommer från fossila bränslen och därför är det utifrån klimatperspektiv väsentligast att öa kapaciteten
för spårburna transporter. Att påstå sig vilja
ha ledartröjan i EU:s klimatarbete och samtidigt via regeringsbeslut öronmärka hälften av alla nya investeringsmedel till vägar går inte ihop.

Sverige och resten av världen är inne i en lågkonjunktur och det är därför ett guldläge för att genomföra en ?Green New Deal? där samhällets
investeringar styrs till att både göra klimatnytta och ge nya arbetstillfällen. Det gör oss förbluffade att regeringen inte tar vara på denna möjlighet, utan konsekvent fortsätter att
prioritera den infrastruktur som var modern under det förra århundradet. Detta i stället för att investera i nya spår och annan infrastruktur som passar i det fossilbränslefria samhälle som växer fram under 2000-talet. Det mest fossila exemplet är Förbifart Stockholm, en sexfilig motorväg som planeras i Stockholm för en kostnad på cirka trettio miljarder. Detta megaprojekt har blivit en gökunge som tränger ut såväl spårtrafik som andra infrastrukturinvesteringar i resten av landet.

Klimatberedningen, med representanter från alla riksdagspartier, har enigt lagt förslag om att kapaciteten för person- och godstransporter på
järnväg borde öka med 50 procent till 2020 och att kilometerskatt skulle införas för lastbilar. Jämfört med klimatberedningens förslag är
regeringens politik ett stort svek. A tt vägarna prioriteras framför järnvägarna är ett bakslag för utvecklingen i regionen och för de företag som vill kombinera väg med järnväg. Många människor, särskilt unga, vill kunna förflytta sig utan att bidra till växthuseffekten. För att
kunna göra det behövs mer och inte mindre kollektivtrafik.

Satsningar på grön infrastruktur ger nya arbetstillfällen på kort sikt och en mer dynamisk arbetsmarknad på lång sikt. Samtidigt sker en omställning till ett klimatsmartare Sverige. Det är goda investeringar för framtiden. Det verkar de flesta eniga om nu, förutom Reinfeldts regering.