Den så kallade pumplagen har underlättat för att Sverige idag har drygt 1300 etanolpumpar. Antalet gastankställen ökar också men i mycket blygsammare takt. Trafikutskottets kansli gör nu tillsammans med riksdagens utredningstjänst en uppföljning med syfte att kontrollera pumplagens effekter, bland annat huruvida resultatet blivit teknikneutralt eller ej. Det står relativt klart att det inte primärt är pumplagen som medfört den s k mackdöden. En annan slutsats är att, i kombination med de olika ekonomiska stöden till biobränsle, har biogasen missgynnats i förhållande till etanol.

Transportsektorn i Sverige står för 40 % av klimatpåverkan. Drivmedlen har till 95 % ett fossilt ursprung. Ingen annan samhällssektor är i närheten av detta oljeberoende. Klimatomställningen av transportsektorn måste ske genom effektivisering och övergång till förnybara drivmedel. Det krävs då också att samhället i en övergångsfas ger stöd till det som ska ersätta oljan.
Fordonsgas är ett Svanen-märkt drivmedel och av Gröna Bilister utsett till det bästa miljöbränslet. Biogas är en fantastisk produkt som produceras lokalt och omvandlar gödsel och avfallsproblem till drivmedel som kan ersätta bensin och diesel. Idag består närmare 65 procent av all fordonsgas av grön förnyelsebar biogas. Denna siffra har hela tiden ökat och målet är att 100 procent ska vara biogas. Men än så länge behövs naturgasen som en back-up. Med några lokala undantag har satsningarna på biogas varit som störst där det finns tillgång till naturgas. För att fler ska kunna gå över till gasdrift så måste naturgas under en övergångstid finnas som komplement.
För att förhindra att pumplagen bara skulle leda till etanolpumpar inrättades ett statligt investeringsstöd på 150 miljoner kronor för byggande av gaspumpar. Trafikutskottets uppföljning visar att detta varit otillräckligt. Antalet gastankstationer från Boden till Malmö är nu omkring 100 stycken och det behövs fler. Det finns fortfarande mycket pengar kvar, men bidraget till gaspumpar är planerat att försvinna vid årsskiftet. Vad som kommer efter detta är oklart. Likaså är det oklart vilken typ av stöd för ökad produktion av biogas och fordonsgas som kan ges utöver det riktade och till stor del redan intecknade lantbruksprogrammet. För att satsningarna på biogas ska fortsätta och öka måste det vara klart att det kommer att vara dyrare att tanka klimatskadliga bränslen jämfört med klimatacceptabla alternativ såsom biogas.
Sverige bör och kan producera långt mer än 10 procent biodrivmedel. En krånglig kvotplikt som Energimyndigheten nu utreder kan i värsta fall bli ett hinder för ökad andel riktigt rena drivmedel. LRF, Sekab, Nordisk Etanolproduktion och gasbranschen tror att Sverige kan producera mer än 20 procent biodrivmedel till 2020. Regeringens avsikter att höja skatten på naturgas kommer också att förhindra utveckling av biogas. Införandet av en klimatbonus som finansieras med fossilavgifter med en konstruktion motsvarande kväveoxidavgifterna vore mycket klokare ur klimatsynpunkt.