Den borgerliga regeringens budget saknar en fungerande näringspolitik. Den största delen av regeringens förslag gäller omfördelningar inom den offentliga sektorn, som arbetsmarknadspolitiska åtgärder, pengar till utbildning och överföringar till kommuner och landsting. Det behöver inte vara något fel med detta, men det hade också behövts en mer offensiv syn på vad man kan göra för det svenska näringslivet. Av det skälet är de satsningar Miljöpartiet vill göra på forskningsprogram för hållbara transporter och på den infrastruktur som behövs för nya spårfordon både konjunkturmässigt och strategiskt viktiga.

Ekonomiska kriser som den vi befinner oss i drabbar människor väldigt hårt. Många har blivit av med sina jobb, sett sitt sparkapital urgröpas eller märkt hur den offentliga servicen minskar när kommunerna akut måste spara pengar. Många företag varslar och säger upp anställda. Investerare är villrådiga över vilka satsningar som ger utdelning och var det finns potential att växa.

Det finns med självklarhet en skillnad i hur den borgerliga regeringen vill möta krisen och hur vi i miljöpartiet vill göra det. Alliansen har lanserat begreppet ?miljöbilism? och vill bygga en motorväg i Stockholm för 27,5 miljarder. Vi vill istället satsa på framtidens resande och på framtidens svenska företag. Alliansen prioriterar skattesänkningar när den största prioriteringen borde vara att skapa arbetstillfällen. Det är bra att kommunerna och landstingen nu får pengar, men det hade varit mer ansvarsfullt att göra detta tidigare. Mängder med människor har redan sparkats, bibliotek lagts ner och verksamheter minskat i omfattning.

Hur vi hanterar den ekonomiska krisen och klimatkrisen nu kommer att påverka hur Sverige ser ut som industriland i framtiden. Den framtida teknikmarknaden kommer till stora delar att styras av en övergång från fossila bränslen och energislöseri till förnyelsebara energikällor och energisparande.

Kollektivtrafikdelen av fordonsindustrin verkar på en globalt växande marknad och de flesta industriländer gör stora satsningar inom detta område. Beställningar av snabbussar ökar i Latinamerika. Indien och Kina satsar på snabbtåg, spårvagnar och bussar med stor kapacitet. Både USA och Tyskland har nyligen beslutat om investeringar i järnväg och kollektivtrafik. Investeringarna är både en del av regeringarnas konjunkturpaket för att få hjulen att snurra igen och en klimatpolitisk åtgärd.

Med stor verkstadsindustriell och teknisk kompetens är det naturligt att Sverige ligger i fronten av denna utveckling. Risken är annars att svensk spetskompetens på järnvägs- och kollektivtrafikområdet går förlorad när andra länder satsar mer offensivt.

Att göra rätt satsningar för framtiden är viktigt, men lika viktigt är att skapa hopp och framtidstro bland svenska företagare och ingenjörer. Historiskt sett har Sverige legat i frontlinjen vid flera teknikskiften. Det bör vi fortsätta med.

När Sverige omvandlades från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle gjordes stora statliga investeringar i bland annat vattenkraft, järnvägar, elnät och telefonledningar. På senare år har nya järnvägslinjer, bredbandsutbyggnad och andra tekniska lösningar underlättats. Denna infrastruktur har lett till teknikutveckling och framgångsrika företag med en internationell etablering. När Sverige ska lämna fossilbränslesamhällets epok och övergå till ett ekologiskt hållbart samhälle behövs motsvarande investeringar.

Vi vill satsa 600 miljoner de närmaste tre åren på ett nytt forskningsprogram gällande hållbara transporter. Programmet ska vara uppdelat i tre delprogram, ett med inriktning på fordonsutveckling för kollektivtrafiken, ett på infrastruktur med fokus på spår och intermodala transportlösningar och ett tredje på miljösmarta sjötransporter.

Den bärande idén här är att pengarna ska gå till livskraftiga delar av näringslivet. Det handlar inte om att skänka skattepengar till projekt industrin inte själva vill satsa på, utan det handlar om statlig delfinansiering för att locka företagen att ta chansen och satsa nu. Inom det första delprojektet gäller att staten kan gå in med hälften, i de andra två med större delar än så.

Ett bra exempel på projekt vi vill stödja är ?Gröna Tåget?, ett projekt att utveckla ett höghastighetståg som kan åka både på vanlig järnväg och i hög hastighet på höghastighetsbanor.

En viktig del i programmen blir att genomföra demonstrationsprojekt för att underlätta för bra idéer att bli verklighet. Det är denna länk mellan tekniskt kunnande och färdiga produkter för försäljning som ofta saknas idag. Vi är en kunskapsnation inom fordonsområdet, vi behöver driva på för att behålla den internationella tätplats inom det här området som säkrar jobben även för framtiden. Det är de länder som satsar nu som kommer att få utvecklingen och tillverkningen av framtidens transportsystem.

Vi måste ta Sverige ur krisen, vårda statsfinanserna och samtidigt blicka framåt. Då behövs en mycket grönare och näringslivsvänligare budget än den alliansen har presterat.