Gotland har två domar att förhålla sig till som berör sjön Bästeträsk. Problemet är att de båda besluten är motstridiga. Långsiktigt ansvar för mark och vatten kolliderar med kortsiktiga ekonomiska intressen.
I det första domslutet ger miljödomstolen tillstånd till kommunen att ta ut dricksvatten till befolkningen ur sjön Bästeträsk. Redan i dag har Gotland vattenbrist och Fårö får vatten ifrån tankbilar. Att vattnet är välkommet är för alla en självklarhet. Detta dricksvatten är i dagsläget så rent att man kan gå ut i sjön och dricka det, var någonstans i södra Sverige finns denna möjlighet någon annanstans?

I ett andra domslut ger samtidigt miljööverdomstolen företaget Nordkalk rätt att bryta ut en 170 hektar stor täkt, en täkt som kommer att skära av tillrinningen till Bästeträsk och som kommer att påverka vattnets kemiska sammansättning.

Det här reser tre viktiga frågor:

l Vad händer när båda verksamheterna är igång, när kommunen tar ut vatten och Nordkalk bryter ut samtidigt?

l Vad händer om 25 år när täkten är uppbruten och man vattenfyller den?

l Vilket vatten erbjuder vi kommande generationer att dricka om 100 år med klimatförändringar och Gotlands förmodade Medelhavsklimat?

Inför beslutet i Miljööverdomstolen yttrade sig Naturvårdsverket och myndigheten ansåg att ett tillstånd för brytning av kalk inte bör medges. Skillnaden är uppenbar, om man känner ett långsiktigt ansvar eller går på kortsiktiga intressen.

Hushållning med våra naturtillgångar sträcker sig långt mycket längre än Miljööverdomstolens 25 år. Hållbarhet innebär hushållning av våra resurser och att värna vattnet, vårt livsviktiga livsmedel. Miljöpartiet har tidigare fört fram att förklara Bästeträsk för riksintresse för vatten. Hållbarhet är dessutom att värna biologisk mångfald i den känsliga miljön runt Bästeträsk för att säkerställa att den bevaras för kommande generationer.

Miljöpartiet anser därför att miljööverdomstolens dom ska överprövas i Högsta domstolen. Genom att göra området till nationalpark säkerställer vi både vattenförsörjningen och den biologiska mångfalden. Därmed visar vi på allvar att vi förstått vidden av långsiktig hushållning av mark och vatten.

Reaktionerna från dem som tar miljöhotet på allvar har också lett till att Naturvårdsverket och Svenska Naturskyddsföreningen nu överklagar miljööverdomstolens beslut. Det gör att vi fortfarande hyser ett hopp om en hållbar framtid och ett skydd av Bästeträsk.