Inför ansökan om nytt miljötillstånd för Sturups flygplats rapporteras att det är få klagomål på flyget. Luftfartsverket tror inte längre att den totala flygtrafikvolymen kommer att öka, vilket måste ses som en välkommen tillnyktring. Bara för något år sedan fanns planer för nya landningsbanor trots att trafiken på Sturup aldrig har varit i närheten av att slå i kapacitetstaket.

Oroande är dock att en del av inrikesflygets nergång förväntas bli uppvägd av en fortsatt ökning för charterflyg och fraktflyg. Med tanke på att flyg är det sämsta transportslaget vad gäller klimatpåverkan borde såväl ekonomiska som andra styrmedel inrättas för att uppmuntra människor att välja ansvarsfullt när semestern eller arbetsresan planeras.

En av de bärande idéerna med en marknad är att individerna skall köpa det de vill ha. Detta kräver att individerna får information om vad det egentligen är de köper. Utan den informationen är det inte en välfungerande marknad, enligt ekonomisk teori.

Ett bra exempel är information om den risk för allvarliga sjukdomar, exempelvis cancer, som man får på köpet när man handlar cigaretter. För att informera om detta tvingas tobaksbolagen sedan 1970-talet ha varningstexter på cigarettpaketen.

Flygtrafiken står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. Per trafikkilometer är utsläppen högre än för något annat transportslag. Det man köper när man tar flyget är inte bara möjligheten att åka långt och snabbt, utan också en oönskad miljöeffekt i form av en ökad växthuseffekt.

Flygets klimatskadliga effekt drabbar inte nödvändigtvis dem som flyger, utan det är sannolikt i första hand våra barn och barnbarn som får ta den största smällen. Enligt klimatforskarna så kommer invånare på det södra halvklotet att drabbas mer än invånare i nord. När det gäller andelar av de totala flygresorna är det omvända proportioner. Vi i nord har i genomsnitt många fler flygkilometer på vårt samvete.

Följaktligen kan flygandet ses som en fråga om individens ansvar i förhållande till sina medmänniskor.

Flygets effekt på klimatet är två till fyra gånger så stor som andra transportmedels. Dess utsläpp i atmosfären gör betydligt mer skada än de utsläpp som exempelvis bilar gör på marken.

Lågprisbolagen erbjuder allt billigare flygbiljetter, samtidigt som en genomsnittligt allt rikare global medelklass reser allt längre. Svenskarna reser idag till Thailand i en omfattning som man på 1970-talet reste till Spanien. Ofta ser man annonser som uppmanar folk att flyga till exempelvis New York för en shopping-weekend. Miljömedvetenhet kommer här ofta till korta.

Om man inte vill inskränka människors möjligheter att själva välja var och när de vill resa, så måste man åtminstone ge dem den information som de behöver för att ta beslut. På kylskåp finns information om hur mycket el de behöver. Detta anses med rätta vara en riktig konsumentupplysning. På motsvarande sätt borde den presumtive flygresenären bli upplyst om hur stor klimatpåverkan olika flygresor medför. Det bör ställas krav information om klimatpåverkan på bokningsbekräftelsen och på biljetten.

Koldioxideffekten för en specifik resa kan lätt beräkna. På så sätt balanseras all reklam för flygandets fördelar åtminstone i någon mån av information om miljöskador.

Det avgörande klimatmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Många oroas över den svaga prestationen från politiker med regeringsmakt. Allt fler är beredda att ändra beteende för att minska klimatpåverkan.

I väntan på tillräckliga klimatskatter är en varningstext om samband mellan flygresor och klimatpåverkan det minsta som kan begäras. Vi är många som gillar att resa. Men vi vill ju inte att våra resor skall förstöra framtiden för våra barn och barnbarn.