För att styra våra transporter i miljövänlig riktning måste vi använda olika påverkansmedel. Kilometerskatt används i Tyskland, Schweiz Österrike och en del andra länder. Danmark har beslutat att införa den. Kilometerskatt innebär att lastbilar betalar en viss avgift per körd kilometer, i Tyskland 2 kr per km. Eftersom 40 procent av lastbilarna på det svenska vägnätet är utländska och kan tanka i länder, vars skatter inte kommer Sverige tillgodo, är det högst rimligt att de tvingas betala för sitt slitage på svenska vägar genom en kilometerskatt. Underhåll av svenska vägar kostar många miljarder per år.

Christer Segerstéen, ordförande i skogsföretaget Södra, argumenterar mot förslaget att införa kilometerskatt (ÖC 14/7). Segerstéen må ha invändningar mot den kilometerskatt som finns i Miljö- och rättvisepartiernas budget. Men hans invändningar väger lätt mot nödvändigheten att vända de ständigt ökande utsläppen av växthusgaser från transportsektorn till den nivå som är långsiktigt hållbar.

Kilometerskatten kan bli gynnsam för landsbygden. För livsmedelsindustrin kan det bli fler jobb eftersom kilometerskatt förbättrar villkoren för närodlat samt produktion och vidareförädling nära råvarorna. Underprissättning av långa lastbilstransporter har slagit undan benen på näringar i glesbygd och gjort det möjligt att köra bröd och andra livsmedel hundratals mil innan de når konsumenten. Enligt statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, kommer konsekvenserna av kilometerskatt för industrin att överlag bli små. Men som en del i vår klimatpolitik kan en kilometerkatt bli ett effektivt verktyg att föra över vissa transporter till miljövänligare trafikslag såsom tåg och båt.