Svar på ”Skadlig skatt för Norrbotten”
Karolina Boholm, Stockholm, argumenterar (17/8) mot de rödgrönas förslag att införa kilometerskatt. Förslaget är tänkt att vara ett av flera verktyg för att minska oljeanvändning och klimatpåverkan från transportsektorn.
Denna sektor är till 94 procent beroende av olja för sin energianvändning och utgör 40 procent av Sveriges samlade klimatpåverkan.
Hur ska vi minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn till en nivå som är långsiktigt hållbar? Paradnumret i regeringens klimatproposition – eco-driving – känns otillräcklig, milt uttryckt.
Km-skatten kan differentieras efter miljöklass, antal axlar och vikt. Undantag för vissa näringar strider mot EU-regler, men en differentiering efter vägtyp och region (större eller mindre utbud av sjöfart och järnväg som alternativ till enbart väg) gör det inte.
Att km-skatten skulle vara negativ för landsbygden är felaktigt. Enligt statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, kommer konsekvenserna för industrin att överlag bli små. För livsmedelsindustrin kan det bli fler jobb eftersom km-skatt förbättrar villkoren för närodlat samt produktion och vidareförädling nära råvarorna. Underprissättning av långa lastbilstransporter har slagit undan benen på näringar i glesbygd och gjort det möjligt att köra bröd och andra livsmedel i hundratals mil innan de når konsumenten.

Enligt Sveriges Åkeriföretag är 40 procent av lastbilarna på det svenska vägnätet utländska. Att då bara använda koldioxidavgift och dieselskatt för att klimatanpassa godstransporterna snedvrider konkurrensförhållandena. Vill man värna svenska näringar och arbetstillfällen bör utgiftsökningar rikta sig mot alla åkerier och inte bara de som tankar i Sverige. Svenska åkerier som kör på det tyska vägnätet får betala motsvarande 20 kr/mil. Schweiz, Österrike, Tjeckien och Slovakien har också infört km-skatt. Danmark och flera andra länder har beslutat att följa efter. Varför ska då det svenska skattekollektivet ensamt betala notan (cirka 8 miljarder kr/år) för att underhålla de vägar alla får köra på?
Intäkterna går oavkortat till satsningar på järnvägen så att de klimatsmarta alternativen ska bli bättre och snabbare. Med en rödgrön regering blir satsningen på järnväg och kollektivtrafik 100 miljarder större. Regeringen väljer att satsa på nya vägar framför nya järnvägar och att möta den ökade efterfrågan på järnvägstransporter genom att höja banavgifterna för gods- som persontransporter. Det kommer inte att lösa några klimatproblem.
När alla transportslag täcker de kostnader de ger upphov till så får vi de bästa kombinationerna av väg, järnväg och sjöfart. För klimatets skull är det avgörande att vi lyckas åstadkomma detta så fort som möjligt.