Köpenhamnsmötet ledde inte till det avtal som behövs för att stoppa klimatförändringarna. Beslutsamhet den känsla som behövs nu, inte besvikelse. Regeringscheferna måste snarast samlas igen och fatta bindande beslut om tillräcklig minskning av klimatpåverkan, överföring av resurser och annat som behövs för att bevara de ekosystem människan är beroende av för sin överlevnad. Nästa stora klimatmöte, COP16, hålls i Mexico december 2010
Vi andra kan dock inte bara vänta på att någon annan ska ta ansvar för vår gemensamma framtid. De gångna månaderna har mest handlat om Köpenhamnsmötet eller vad enskilda kan göra. Det är dags att rikta sökljuset på de beslut som fattas av regeringen och kommunerna. Sverige kan ställa om till ett fossilfritt samhälle, men då krävs det att politiken fokuserar på klimat vid beslut om investeringar, skatter och lagar.
När Sverige kräver att andra länder ska satsa på teknik som underlättar för klimatomställning så bör vi rimligen göra det själva också. Det räcker inte med att byta bränsle även om detta också ska göras. Enligt FN:s klimatpanel och Vägverket kan endast ca en femtedel av nödvändig utsläppsminskning nås genom bränslebyte – resten uppnås genom energieffektivisering och begränsning av biltrafiken. Det bästa sättet att spara energi är att ersätta bilresor med kollektivtrafik eller cykel.
Trots alla försök att hålla en klimatprofil på Köpenhamnsmötet höjer regeringen Reinfeldt banavgifterna som gör järnvägstrafik dyrare i stället för att införa kilometerskatt för klimatpåverkande lastbilstransporter. Regeringen ger stora ägartillskott till SAS som släpper ut växthusgaser, men har vinstkrav på SJ som står för klimatsmarta resor.
Regeringen ska i vår besluta om hur 417 miljarder ska fördelas mellan vägar och spår. För att finnas i klimatfronten bör regeringen säga ja till höghastighetsspår och sluta med att subventionera flyget. De 30 miljarder som regeringen vill lägga på en motorväg i Stockholm kan i stället användas för att förse Sveriges största städer med spårvagnar och trådbussar.
I Halmstad kan det gälla att förbättra busstrafiken, lägga ner Halmstads flygplats, skynda på byggandet av ett resecentrum och anlägga fler tankstationer för biogas. Allt detta kan verka futtigt när vi står inför hotet om klimatförändringar. Men då ska vi ha klart för oss att alla klimatutsläpp är lokala någonstans och att vi för de kommande generationernas skull inte har något moraliskt alternativ till att försöka avvärja klimatkatastrofen. |