Sveriges kommuner och regioner borde anställa trendspanare. Att använda skattebetalarnas pengar för att hålla flyget under armarna tyder på en okunnig
omvärldsanalys. Att slösa skattepengar på flyget är inte framtiden.

Flygbolaget City Airline planerar att starta ett nytt nät av inrikesflyg. Detta projekt kommer att stödjas ekonomiskt av Luftfartsverket och Göteborgs kommun och förmodligen av flera andra regioner och kommuner. En total prislapp på runt 200 miljoner har nämnts. Det är lätt att ha sympati med målen för satsningen, det är ju viktigt att företag och medborgare har tillgång till bra kommunikationer. Men frågan är om just denna satsning är genomtänkt. I dagens läge brottas flyget med stora ekonomiska problem i hela världen. Flyget blir troligen nästa krisbransch efter personbilsindustrin.

Svenska staten pumpar in pengar i SAS och ändå tror ingen seriös bedömare att det bolaget klarar sig. Japan Airlines har nyligen gått i konkurs trots saftiga ägartillskott från sin statliga ägare. I Halmstad får hyresgästerna i de kommunägda husen genom sina hyror täcka underskott på kommunens flygplats. I Torsby stödköper kommunen flygresor från sin egen flygplats. Kristianstads kommun och Region Skåne ger årliga bidrag till Kristianstads International Airport. I Malmö har s och m kommit överens om att lägga 2,4 miljoner på Köpenhamns flygplats Kastrup. Dessa pengar kan läggas på bättre saker än att frakta halvtomma eller nästan tomma flygplan kors och tvärs i landet.

De problem med förseningar vi har på järnvägen beror till största delen på att det trängs in för många tåg på spåren så att små förseningar sprider sig i systemet och drabbar många tåg. Efter denna vinter med kaos i kollektivtrafiken anser nog de flesta att både
stat och kommuner bör prioritera att få tågtrafien att fungera. Men sådana satsningar kostar mycket. Det vore bättre för Sveriges kommuner att jobba hårt för att dessa banor byggs, i stället för att skattesubventionera flyget.