Det är intressant att notera att flygdebatten polariserats i två läger, där miljöpartiet argumenterar för rationalitet, miljöansvar, likabehandling och marknadsekonomiska principer, medan flygsubventionerarna, där bland annat Timbro ingår, argumenterar för subventioner, särbehandling och frihet från miljöansvar för flyget. Det går inte att undvika misstanken att subventionslägret styrs mer av nostalgi, prestige och andra känslomässiga skäl än av omsorg om medborgarnas och näringslivets tillgång till transporter.

Riksdagen har i full enighet för många år sedan beslutat att varje transportslag själv ska täcka de kostnader de ger upphov till andra. För att uttrycka det med ekonomiska facktermer ska externa kostnader internaliseras i priset för transporter. Detta är det bakomliggande motivet till att det exempelvis finns koldioxidavgifter på fossila bränslen. Idén med att tillämpa en sådan princip är att det ska bli en rationell fördelning mellan olika transportslag och att volymen av transporter inte ska vara större än vad som är ekonomiskt effektivt. När du väljer mellan flyg och tåg eller mellan tåg och bil ska du välja det som är rationellt inte bara för dig utan också för andra som drabbas av konsekvenserna av din resa antingen det är buller, klimatpåverkan eller något annat.



I miljöpartiet tycker vi att politiken bättre borde leva upp till dessa principer. Det är därför vi verkade för den flygskatt som beslutades förra gången det fanns en rödgrön riksdagsmajoritet. Klimatet bryr sig inte om var växthusgaserna alstras och därför är ologiskt att flygbränslet är helt skattebefriat när alla fossila bränslen som används på landbacken är belagda med koldioxidskatt. Tyvärr hann flygskatten aldrig införas eftersom regeringen Reinfeldt rev upp det beslutet.

En annan marknadsekonomisk princip säger att subventioner ska undvikas eftersom dessa kan leda till marknaden fungerar mindre effektivt. Detta är kanske inte alltid klokt, men vad gäller det offentligt ägda flygbolaget SAS ser vi ingen anledning till att det ska få upprepade ägartillskott i miljardklassen. Det hämmar villkoren för andra flygbolag som har rutter till Gotland, Norrland och andra tågdestinationer som saknar (tillräckliga) tågförbindelser. Det kan finnas strategiska orsaker till att det offentliga ska äga och driva en trafikoperatör, men beträffande SAS kan vi inte se varför mer skattepengar ska kastas in i denna förlustmaskin. På vilken sida står Timbro när svenska staten ska prövas gentemot EU-reglerna för otillåtet statsstöd?

Tyvärr begränsar sig inte flygsubventionerna till den svenska staten. I Halmstad får hyresgästerna i de kommunägda husen genom sina hyror täcka underskott på kommunens flygplats. I Torsby stödköper kommunen flygresor från sin egen flygplats. Kristianstads kommun och region Skåne ger årliga bidrag till "Kristianstads International Airport". Det senaste påfundet är en räddningsaktion för Kastrup som ska finansieras av Malmö kommun samt eventuellt Region Skåne och Lunds kommun. Även detta stöd ska genomgå en rättslig prövning eftersom det är tveksamt om kommunallagen medger att skattemedel används för att stödja verksamheter i andra länder. Här kan man tycka att Skattebetalarnas Förening borde rycka ut och tillsammans med Timbro försvara de skånska kommuninvånare som förväntas betala till en flygplats i Danmark.

Det är fullt legitimt att tankesmedjor och politiska intresseorganisationer promotar branscher och annat man tror har goda framtidsutsikter. Vi gillar t ex spårvagnar, höghastighetståg och biograsdrivna fordon. Men varför har Timbro valt att just skriva en stridsskrift om just flyget? Det är det i särklass mest energikrävande transportslaget. Alla alternativ till oljan är dyra. För övrigt har inte miljöflyget lämnat ritbordet än. Och när det eventuellt skulle göra det, är det knappast troligt att flygbranschen är i ett sådant skick att den klarar av finansiera införande av en ny teknik. Enligt den internationella flygorganisationen IATA var den samlade förlusten förra året 77 miljarder kr.

Finns det inga naturvetare eller annan vetenskaplig omvärldsbevakning på Timbro? Oavsett vad ni tror om klimathotet kan ni väl knappast hävda att oljan är förnyelsebar. Därför kommer peakoil även att följas av peakflyg. Den flygtrafikvolym Timbro vurmar för är omöjlig att upprätthålla på marknadsmässiga villkor. Vårt råd till Timbro är att försöka bejaka en klimatsmart och energieffektiv framtid i stället för att försöka motarbeta den. För oss framstår er entusiasm för flyget som lika märklig som kampen för den fortsatta tillverkningen av hästskor när motordrivna fordon började användas.