Regeringen har nu presenterat ett lagrådsförslag om avreglerad kollektivtrafik där avreglering som politisk ideologi tycks viktigare än en fungerade kollektivtrafik för resenärerna. Förslaget har kritiserats av i stort sett alla remissinstanser. Kollektivtrafik kan inte jämställas med schampo och tvål utan är en nödvändig verksamhet för ett fungerande samhälle.

Det finns några grundläggande faktorer som gör att människor lockas till kollektivtrafiken. Den ska vara enkel, snabb, pålitlig och turtät. På så sätt kan kollektivtrafiken bli ett förstahandsalternativ och ett redskap för att nå såväl effektiva kommunikationer som klimatmål. Regeringens förslag på ny kollektivtrafiklag är ett stort kliv i motsatt riktning.

Redan idag upphandlas Västtrafiks trafik i konkurrens. Bolagets ledning arbetar hårt för att förbättra samarbetet med leverantörer av tåg- och busstrafiken. Vi stödjer fullt ut detta. Det går att ha kommersiellt driv i kollektivtrafiken och höja kvalitet och effektivitet utan att slå sönder kollektivtrafiksystemet. Just nu står också Västtrafik inför stora utmaningar. I stället för ogenomtänkt ideologisk avreglering med kaos på busshållplatser och tågstationer, svårbegripligare tidtabeller och byten samt sämre förutsättningar för samordning vill vi ge Västtrafik förutsättningar att få ordning på trafikutbud och biljett- och informationssystem.

Det är endast ett fåtal linjer i kollektivtrafiken i Sverige som är kommersiellt intressanta, exempelvis Lund-Malmö, Stockholm-Uppsala och Göteborg-Borås. Lagförslaget omöjliggör att intäkter från dessa sträckor används för att stödja trafik på samhällsviktiga men inte kommersiellt lönsamma sträckor. Det är heller ingen hemlighet att det är mest kommersiellt intressant att köra mellan stora orter, medan mellanstationerna knappast är lika intressanta för företagen. För resenärer på mellanliggande stationer är det dock högintressant med fungerande kommunikationer. Den mest alarmerande effekten av regeringens ogenomtänkta avreglering bedömer vi vara att den slår undan möjligheterna för ett fungerande kollektivtrafiksystem som helhet. Det ger varken resenärsperspektiv eller valfrihet och gynnar definitivt inte en hållbar regional utveckling.

Avregleringen beräknas även leda till höjda biljettpriser, något som vi med ändrad lag inte kommer att kunna förändra med politiska beslut på regional eller lokal nivå. I exemplet Göteborg-Borås finns det exempelvis ingenting som hindrar att en privat aktör kör avgångar med betydligt högre biljettpris. Regeringens utredare har varit tydlig med att betydligt högre biljettpriser är att vänta i och med avregleringen. Samtidigt ska trafikhuvudmannen stå redo att med kort varsel starta upp trafik, om de privata bussföretagen går i konkurs eller inte längre vill köra.

Kommunerna kommer med den nya lagen ha skyldighet att ge alla operatörer likvärdiga förutsättningar på hållplatser och vid stationer, som redan idag är knökfulla. Regeringen säger att deras förslag ger ett ökat utbud och ökat resande. Vi ser att riskerna för att det blir precis tvärtom är överhängande. Vill man satsa på kollektivtrafiken måste politiken våga ta ansvar och skapa ett sammanhållet och effektivt kollektivtrafiksystem. Det har inte minst blivit tydligt under de senaste veckornas snökaos.

Kollektivtrafiken i Göteborg stad och Västra Götalandsregionen går idag före när det gäller icke-fossila bränslen. Särskilt när det gäller biogasutbyggnaden blir kollektivtrafikens roll viktig eftersom det är långa ledtider från planering till fungerande produktion och distribution. Om lagförslaget går igenom är det tveksamt om biogas kan ges särskild prioritet i bussarna. Oklarheterna när det gäller miljökrav och långsiktig utveckling av biogasanvändning är ett av många exempel på att lagförslaget är en ideologisk lekstuga.

Riksdagens trafikutskott arrangerade i höstas en offentlig utfrågning med anledning av förslaget att avreglera kollektivtrafiken. Under utfrågningen ställdes frågan om kollektivtrafikens andel av persontransporterna hade ökat i något av de länder som har genomfört avregleringar. Svaret blev ett entydigt nej. Ingen av de närvarande experterna kunde ange något enda exempel på att de kollektiva personresorna hade ökat. Regeringens planer går med andra ord stick i stäv med såväl branschens strävan att fördubbla kollektivtrafikens andel som riksdagens ambitioner att minska klimatpåverkan med 40 %.

Vi ser ett tydligt behov av att politiken tar ett ansvar för kollektivtrafiken och skapar rätt förutsättningar för människor att ta sig till jobb, förskola och fritidsaktiviteter utan krångel, dessutom på ett klimatsmart sätt. Att lämna över denna grundläggande samhällsfunktion till fri konkurrens i tron om att detta kommer att leda till förbättringar för resenärerna är naivt.