I gles och landsbygd finns många företag som är helt beroende av att kunna skicka och ta emot postförsändelser dagligen. Ta till exempel en mindre maskin­industri i Västerbottens inland som tillhandahåller reservdelar till pappersindustrin längs Norrlandskusten. Utan möjlighet att skicka postförsändelser dagligen och med övernattbefordran skulle ett sådant företag slås ut med en gång. Det vore oerhört destruktivt för både jobben och för glesbygden.

I dag har Posten Norden, som ägs av svenska och danska staten, uppdraget att sköta samhällets postservice. Det innebär bland annat att alla i hela landet snabbt och säkert ska kunna skicka och ta emot brev upp till 2 kilo till samma pris. Minst 85 procent av breven som skickas ska delas ut nästa dag. Det är en postservice som främjar social och ekonomisk jämlikhet.



Men i regeringens nya postlag utses ingen ansvarig aktör för postservicen, utan hela ansvaret läggs på marknaden. Problemet är att det inte finns någon fungerande marknad. Stordriftsfördelarna på postområdet är så betydande att det aldrig blir den mångfald av företag som regeringen föreställer sig. I dag rymmer postmarknaden enbart två stora aktörer varav den ena, Bring Citymail, hålls under armarna av sin ägare norska staten. Dessutom minskar brevvolymerna och därmed finns inget utrymme för nyetableringar.

Vi tror att regeringen vill sälja ut Posten till privata intressenter. Regeringen har varit tydlig med att man vill minska statens aktieinnehav genom att introducera Posten på börsen. Självfallet kommer utförsäljningen att gå lättare om företaget befriats från ansvaret att dela ut post i gles- och landsbygd.



Posten kan i dag sköta sitt samhällsuppdrag utan statlig ersättning tack vare att man har kunnat behålla en rimlig andel av de lönsamma postmarknaderna. Den föreslagna lagen försämrar den möjligheten drastiskt.

Det är kostsamt att hålla och tömma brevlådor och att dela ut post i hela landet. För att företag och arbetsmarknad ska fungera i glesbygd är det viktigt att posten finns och fungerar. Marknaden kommer kanske att klara av det i storstäderna, men det är naivt att tro att marknaden ska klara postgången på landsbygden.



Den enda garantin för en fortsatt bra postservice för alla i hela landet är att ge Posten en tydlig roll som nationell aktör. Men Maud Olofsson påstår att det ­inte är möjligt och skyller på EU-direktiv. Detta är inget annat än en lögn. Danmark kommer att utse en nationell aktör. Detta kan vi göra också i Sverige. Bolaget är detsamma – Posten Norden - och vi är med i samma Europeiska union. Det är märkligt att detta inte skulle gå i Sverige när det går i Danmark.

Den nya postlagen och regeringens ambitioner att privatisera Posten Norden hotar den samhällsomfattande postservicen. När den marknad som regeringen drömmer om inte förmår upprätthålla den samhälleliga postservicen ska den enligt den nya lagen upphandlas. Den dagen finns det sannolikt bara en anbudsgivare; det privatiserade och börsintroducerade Posten. Det kommer att bli en mycket dyr affär för staten, så dyr att riksdag och regering i stället kan tvingas sänka nivån på den lagstadgade postservicen.



Vi som verkar för en bra postservice för alla i hela landet ­säger därför nej till en privatisering av Posten. Vårt alternativ är att Posten Norden behåller ansvaret för den samhällsomfattande postservicen.

Det står nu klart att regeringen åter sätter marknaden före människan. Den nya postlagen kan komma att innebära att det blir en sämre postservice framförallt för alla dem som lever och verkar i mindre orter på landsbygden och i skärgårdar. Posttjänsterna är en grundläggande samhällsfunktion som inte hursomhelst kan läggas ut på en nyckfull marknad, och framförallt inte på en marknad som har dåliga förutsättningar att fungera.

Näringsminister Maud Olofsson, svenska folket har rätt att få svar på följande fråga: Varför vägrar den svenska regeringen utse Posten som ansvarig för postservicen i hela landet?