I Klart spår nr 3 2024 finns en ledartext med rubriken Gärna nya järnvägar, men först en rejäl upprustning av befintliga. Som representant för kollektivtrafikens intresseorganisation Resenärerna är jag kritisk till att låta nya järnvägsbyggen vänta med hänvisning till att underhållet är eftersatt. Järnvägsutbyggnad behövs för att tågtrafiken ska gå tid och kunna ta emot alla som vill resa.

Punktlighet A och O

Tillförlitlighet och punktlighet är det tågtrafikanter önskar i första hand. Opålitlig trafik är det vanligaste svaret på frågan om varför människor väljer bil i stället för tåg. Även om underhållet av järnvägsinfrastruktur förbättrades radikalt skulle detta inte räcka för att fjärrtågen ska komma i tid. Kapacitetsbrist var orsaken till 55 % av förseningarna 2024. Framför allt på sträckorna Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö är det fullt på spåren. Hur ofta har inte vi som åker dessa tåg fått höra ”Vi har hamnat bakom ett långsamtgående tåg”? Regionaltåg med lägre hastighet hindrar fjärrtåg från att hålla en optimal hastighet. I över 20 år har jag varit en frekvent resenär Lund - Stockholm. Den största ändringen under denna tid är att tidtabellagd tid har förlängts från 3h 50 min till 4h 13 min. Ändå är fler tåg försenade.

Fler ska kunna resa med tåg

Trots alla problem är vi allt fler som åker tåg. Persontrafiken på järnväg har fördubblats under 2000-talet. För att möta en ökad efterfrågan krävs nya tågsträckor, upprustning av befintligt järnvägsnät, snabbare tåg, ökad turtäthet och fler sittplatser. Järnvägen kan liknas vid kroppens blodomlopp. Kroppspulsådern är snabba och kapacitetsstarka förbindelser (stambanor), medan det kapillära nätet har lägre kapacitet och hastighet (sidobanor och lokal spårtrafik) men har en viktig matarfunktion från orter utanför huvudstråken. Alla delar behövs för att systemet ska fungera effektivt. För att inte långsamma gods- och regionaltåg ska sinka snabba tåg, krävs att banorna är separerade utifrån hastighet. Trots att det går att köra om skulle Ingen komma på tanken att låta traktorer köra på motorvägarna. Shinkansen, Arlanda Express och andra tåg som har hög punktlighet kör på en järnväg där alla tåg har samma hastighet.

Inte hämmas av Trafikverkets brister

Vad gäller Trafikverkets bristande engagemang i järnväg med en viktig regional funktion och planer för stationsflytt delar jag den kritik som framförs i ledartexten. Men Trafikverkets ofullkomligheter ska inte hindra oss järnvägsfrämjare från att ställa de krav som sammantaget kan leda till att tågtrafiken fungerar väl och växer för att ta emot alla som vill resa.

Underhåll i egen regi

Det behövs mer än höjda anslag. Ett Järnvägsverk bör återta underhållet i takt med att de upphandlade kontrakten går ut. Åtgärderna bör planeras utifrån långsiktiga mål och systemtänkande. Ansvaret för basunderhåll och akut felavhjälpning bör hållas ihop så att inte brister i den ena verksamheten spiller över på den andra. Eget ansvar för hela underhållet är en förutsättning för att ha tillräcklig kännedom om järnvägsanläggningen och kunna rekrytera rätt personal som sköter den. Detta är även så en organisation med beredskap att snabbt rycka ut för att åtgärda akuta fel kan byggas upp. Stora delar av de resurser som nu går till att administrera upphandlingsprocessen kan med fördel användas till fler anställda som gör det faktiska arbetet ute i spåranläggningen. Om järnvägsunderhållet sker i egen regi kan extra anslag användas direkt i stället för att först ha en tidskrävande upphandlingsprocedur.

Snabba tåg leder till minskad flygtrafik

I ledaren anförs att inrikesflyget bara bidrar 2 % av trafikens klimatutsläpp som ett argument mot att prioritera ny järnväg. Flyget är emellertid det trafikslag som har svårast att klara sig utan fossil energi. Därför bör Stockholm- Oslo 2.55, Nya Ostkustbanan och nya stambanor byggas så att tågtrafikens potential att ersätta flygresor tas i anspråk. Tågtrafikens utveckling i Spanien och Italien visar hur snabbt flygvolymerna kan krympa om järnvägsutbyggnad sker på rätt sätt.

Investeringar som gör det lättare att nå klimatmål

Fyra femtedelar av Sveriges oljeimport används inom transportsektorn. För att nå klimatmål och minska den sårbarhet oljeberoende utgör bör infrastrukturinvesteringar koncentreras till den mest energieffektiva formen av fossilfri transport - eldriven järnvägstrafik. Ett sammanhängande järnvägsnät i hela landet är viktigt både för personer och näringsliv, vars transporter ofta är beroende av mindre banor i glesbygd. Om befintliga stambanor avlastas med nya spår blir det mer plats för regional trafik och godstransporter på järnväg. En massiv satsning på att bygga och förnya järnvägsnätet kan finansieras med lån. Det hade Sverige råd med när de första stambanorna anlades på 1800-talet. Sverige är inte fattigare nu. Järnvägsbudgeten bör även förstärkas genom överföring av de anslag som är planerade för vidgad vägkapacitet. Investeringar som gör det svårare att nå klimatmål borde vara olagliga.