Den 24 november genomfördes flera folkomröstningar i Schweiz. En av dem gällde utbyggnad av motorvägar. 52,7 procent röstade nej till det. Klimatengagemang lär ha påverkat resultatet.

Av samma skäl bör Lunds kommun omförhandla sitt avtal med Trafikverket. Ombyggnaden av E22 bör inriktas på busskörfält och åtgärder som gäller trafiksäkerhet, framför allt kopplade till lastbilar.

Lunds kommun var en av de första kommunerna i Sverige som beslutade att erkänna att det råder ett globalt klimatnödläge. Sedan dess har situationen förvärrats.

Det nyligen avslutade klimattoppmötet i Baku ledde inte till resultat som gör framtiden ljusare.

Vägtrafiken är Lunds största hinder för att nå kommunens klimatmål. Enligt kommunens måldokument Lundaeko ska utsläppen av växthusgaser från transporter minska med minst 90 procent mellan 2010 och 2030. Jämfört med 2011, när mätningarna började, har trafiken med motorfordon på det kommunala vägnätet minskat med 35 procent, enligt kommunens egna uppgifter. Samtidigt fortsätter ökningen på det statliga vägnätet, det vill säga framför allt E22.

Lunds kommuns klimatpolitiska råd har i flera rapporter lyft fram de problem som finns när det gäller att investera i E22 och beklagar att kommunen inte gjort mer för att pröva alternativa lösningar.

De cirka 1 000 bilar som i januari 2024 fastnade under många timmar på E22 i Skåne blev en nyhet med internationell spridning. Lastbilar på tvären var en viktig orsak till att det blev stopp i trafiken.

Lastbilar som fastnat låg även bakom det snökaos som skedde på E22 i november.

Chansen att överleva en krock med lastbil är oerhört liten. Ingenting talar för att lastbilstrafiken utgör en lägre olycksrisk framöver – tvärtom.

Den 1 december i fjol ökade tillåten maxlängd för lastbilar i Sverige till 34,5 meter. Fackförbundet Transport var tveksamt till ökad maxlängd och påtalade att förare från andra länder i Europa (som ofta har en maxlängd på 18 meter) brukar fastna i backar vid vinterväglag. För privatbilister är omkörning av 34,5-meters lastbilar en utmaning.

Sänkt maxvikt- och längd för lastbilar är en fråga för riksdagen. Men lokalt och regionalt kan trafikolyckor där lastbil är inblandade förebyggas genom omkörningsförbud och bättre hastighetsövervakning.

Sedan den 20 januari i år får tung lastbil inte köra om i körfältet längst till vänster längs E4 och E4/E20 mellan Södertälje och Arlanda. Syftet är att minska olycksrisk och göra det enklare för utryckningsfordon. Även på E6 i Skåne har omkörningsförbud för lastbilar införts med färre olyckor som resultat.

Permanenta eller dynamiska busskörfält – fält som tillfälligt reserveras för bussar under vissa tider – ökar framkomligheten utan att ge mer avgaser.

Vid Malmös norra infart finns ett permanent busskörfält som förkortat restiden och gjort att trafiken flyter smidigt.

Lundalänken, en trafikseparerad bussbana genom sjukhusområdet och Lunds tekniska högskola, anlades 2003 enligt konceptet ”tänk spår kör buss”. Den hade mestadels ett eget körfält och var prioriterad vid ljussignaler. Resenärer gillade konceptet och blev så många att busskörfältet fick byggas om till en spårvägslinje.

Med modern teknik för trafikstyrning kan bussar få en gräddfil när det är risk för kö, till exempel vid avfarter. Det gör att inga framförvarande bilar hindrar bussar från att hålla tidtabellerna. Sådana dynamiska busskörfält är bara reserverade för bussar när det är motiverat och låter annars hela vägen vara öppen för andra fordon. Det finns olika tekniska lösningar, en dynamisk skylt för ett körfält kan växla mellan buss och bil samt tillåten maxhastighet. På så sätt kan användningen av E22 anpassas utifrån hur vädret är.

Effektiva åtgärder för säker och hållbar framkomlighet minskar användningen av fossil energi.

Enligt EU:s klimatvetenskapliga råd orsakar tunga vägfordon 28 procent av samtliga utsläpp från vägtransporter inom EU, samt 6 procent av EU:s totala klimatutsläpp, trots att de endast utgör 2 procent av alla vägfordon. 

Trafikverket och Lunds kommun säger sig prioritera trafiksäkerhet och hållbara transporter. Lunds kommuns medfinansiering av utbyggnaden av E22 på 173 miljoner kronor för att öka biltrafiken motverkar det.

Klimatengagemanget i Schweiz bör visa vägen för Lunds kommun.

För att uppnå de klimatmål som finns i Lundaeko och minska olycksrisken på E22 bör Lunds kommun snarast omförhandla sitt avtal med Trafikverket till att gälla dynamiska busskörfält, bättre hastighetsövervakning samt omkörningsförbud för lastbilar. De politiker som inte står bakom sådana förändringar är, om de har en ambition att nå kommunens klimatmål, svaret skyldiga vilka andra konkreta och verkningsfulla åtgärder som kan ge resultat till 2030.