För att veta vilka beslut som kan göra en positiv skillnad finns det anledning att analysera gällande EU-beslut och reflektera över vilka åtgärder som är mest effektiva kortsiktigt och långsiktigt.

De senaste årtiondena har ett antal järnvägspaket antagits i EU. Det övergripande syftet med de olika paketen var marknadsöppning som skulle skapa mångfald och leda till utveckling av tågtrafiken.

Första steget var att separera infrastruktur från trafik. De statliga järnvägarna i de olika medlemsländerna som ägde allt från spår till lok, vagnar, kundrelationer med mera skulle delas upp i ett antal konkurrensutsatta företag. Men till skillnad från flyg och vägtrafik behövs fler regler om många ska köra på spåren. Att köra om i spårburen trafik är inte så lätt.

För att genomföra marknadsöppningen av järnvägen har tillskapats ett omfattande regelsystem för alla aktörer inom järnvägen. Ansökan och tilldelning av tidtabeller är komplex och måste koordineras mellan de olika trafikföretagen och med tider för olika former av åtgärder i järnvägsinfrastrukturen.

Resenärer vill ha sammanlänkad trafik

De flesta resenärer har intresse av att olika typer av tågtrafik är sammanlänkade i ett nät som gör det enkelt att resa. Fungerar inte regional och rikstäckande tågtrafik ställs inhemska politiker till svars. I vissa fall blir det en motsättning mellan internationell marknadsöppning och ansvar för en sammanhållen tågtrafik i respektive land.

Regeringen i Nederländerna hävdar exempelvis att ökad konkurrens på järnvägsnätet är svår att hantera. Ansvarig minister Heijnen har yttrat: ”Jag kan inte lämna vårt sammankopplade inhemska nätverk till marknaden nu. Då skulle passagerare behöva byta tåg oftare. Nu är det inte läge för att experimentera.”

Även Spaniens transportminister har yttrat sig kritiskt om EU:s liberaliseringsmodell för tågtrafik. Konkurrenterna till spanska Renfe är operatörer som ägs eller kontrolleras av de franska och italienska statsägda järnvägsföretagen.

Det som var sagt att leda till en mångfald av utvecklingsdrivna privata tågföretag har i praktiken resulterat i att dotterbolag till statliga järnvägsföretag i de länder som inte gått så långt i avregleringen har tagit över intressanta tågsträckor i de länder som följt EU:s marknadsöppningspaket bokstavstroget.

Storbritannien har lämnat EU. Labour deklarerar inför valet 4 juli att partiet vill ”skapa en enhetlig och förenklad styrningsstruktur som sätter passagerarna i centrum för uppdrag, mål och incitament för järnvägen, och placerar tågoperatörer under offentligt ägande och kontroll.”

Det finns som jag ser det att antal förbättringsåtgärder att införa på kort sikt.

Typgodkännande för hela EU

Reglerna för tåg borde vara samma som för personbilar och lastbilar, det vill säga att om ett fordon typgodkänts för trafik i EU så är alla fordon av samma modell godkända. Bland annat Danmark kräver individuell dokumentation och individuella godkännanden av alla fordonsindivider vilket har förhalat godkännandet av personvagnar avsedda för Euronight i drygt två år. Motsvarande försenar för upprustade X2000 och nya snabbtåg att få köra över Öresundsbron till Köpenhamn.

Samma språk- samt viloregler som finns för flyg- och vägtrafik

I dag ställs hårda krav för tågpersonal som ska jobba över landsgränser när det gäller max antal nätter utomlands samt språkkunskaper. Generellt finns anledning att ställa krav på kollektivavtal och rimliga arbetsvillkor för all personal som jobbar med internationella transporter oavsett trafikslag.

Rättvisa ekonomiska spelregler

Den som flyger internationellt slipper moms, men inte den som åker tåg. Internationella tåg betalar infraavgifter på samma sätt som kortväga tåg, även i länder som bara passeras. Det behövs en separat avgiftskategori för internationella tåg. Subventioner till flyg samt reklam för flygresande borde av klimatskäl förbjudas.

Järnvägsutbyggnad ger långsiktiga effekter

Elektrifiering av trafiken måste kombineras med transporteffektivitet. Den största effektivitetsvinsten uppnås genom att flytta transporter från flyg och väg till järnväg.

Tågens transportkapacitet (antal personer eller ton gods) överstiger vida det flyg och vägfordon oavsett energitillförsel kan prestera. Utbyggnaden av det transeuropeiska järnvägsnätet kan möjliggöra en hållbar rörlighet för människor och varor.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) är ett viktigt EU-finansieringsinstrument som kan användas för infrastrukturinvesteringar på europeisk nivå. Utbyggnaden av järnvägsnätet är det viktigaste EU-länderna kan göra för oss som vill åka tåg.