Helsingborgs kommun har sedan länge höga ambitioner för att minska den klimatpåverkan som invånarnas resor ger upphov till. Att allt fler barn skjutsas till skolan istället för att cykla dit gör kommunens mål svårare att nå.

En treårig cykelsatsning i Odense gav en ansenlig samhällsvinst tack vare att människor inte var borta från jobbet på grund av sjukdom lika ofta som tidigare, samt lägre kostnader för hälso- och sjukvårdsbehandling. Bilfria zoner runt skolor, kraftfulla satsningar på cykling för barn och föräldrar samt en stadsplanering med fokus på möjlighet att cykla förklarar framgången. Kanske kan det inspirera Helsingborg.

Barns skolresor är en strategisk fråga för att minska trafikens påverkan på klimat, luftföroreningar och buller liksom för att förbättra folkhälsan genom att främja vardaglig motion.

Att föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolor spär på en stillasittande livsstil. Att istället ge barnen en vana att cykla till skolan bidrar till motsatsen. Det skapar en grund för framtida vardaglig fysisk aktivitet.

En rapport från Trafikanalys visar att skolresor med cykel har blivit 48 procent färre sedan 1994. Samtidigt är det vanligare än någonsin att föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Studier vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, ger samma bild.

Med tanke på att en cykelresa om 15 minuter enkel väg, två gånger per dag, ger tillräcklig fysisk aktivitet för att hålla hälsan på en acceptabel nivå, bör hälsofrämjande insatser mot barn fokusera på att vända utvecklingen.

Bilskjutsning till skolor bidrar också till osäkra miljöer kring skolor. ”På morgonen lyder djungelns lag utanför många skolor” – så inleds SKL:s skrift om varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Sorgligt nog är det en korrekt beskrivning av verkligheten. Dessutom leder den rådande situationen till att allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, eftersom de tycker att det är farligt för barnen att gå till skolan när det är så mycket trafik kring skolan.

Bilfria zoner kring skolor bör vara mer regel än undantag. Den förälder som trots en bilfri zon kring skolan väljer att skjutsa sitt barn får då helt enkelt parkera ett hundratal meter därifrån och promenera sista biten. På så vis kan miljön kring skolorna bli trygga och vardaglig fysisk aktivitet främjas.

Att människor väljer att ta bil framför cykel är en bidragande orsak till att flera folksjukdomar drabbar allt längre ner i åldrarna. Bland forskare finns en stor enighet om att det behövs minst 30 minuter av pulshöjande fysisk aktivitet om dagen för att främja god hälsa, minska risken för kroniska sjukdomar och förebygga för tidig död. Mer fysisk aktivitet ökar de positiva effekterna. Mellan 60 och 90 minuters daglig fysisk aktivitet är optimalt.

Den fysiska aktiviteten inom skolans verksamhet behöver ses över, men också skolans möjlighet att stötta barns fysiska aktivitet utanför skoltid. Förutom bättre hälsa kan det bidra till att eleverna får ett livslångt intresse för att röra sig och en fördjupad förståelse av sambanden mellan fysisk aktivitet och hälsa.

För mer än tjugo år sedan, 1994, beslutade riksdagen att skolans rörelseämne skulle ha ”hälsa” som ett tillägg i dess namn. Men beslutet har aldrig följts upp av åtgärder som inneburit en förändring i namnbytets riktning.

Skolinspektionen har i två rapporter visat att hälsodelen inom rörelseämnet har varit styvmoderligt behandlad. Det finns alltså goda skäl att på olika sätta stötta rörelseämnets utveckling, se över ämnets läroplaner, och genom lärandemål och bedömningskriterier sätta tydliga mål för vad eleverna ska lära sig när det gäller vardagsmotion och hälsa.

Sedan 2010 har sjukskrivningarna i Sverige ökat med 80 procent och de verkar dessvärre fortsätta att öka. Sjukfrånvaron minskar riksdagens möjligheter att avsätta pengar till angelägna reformer och hämmar tillväxten inom sektorer där det är brist på arbetskraft. En rimlig slutsats är att varje sten måste vändas och vridas på för att vända utvecklingen.

Skolan har en viktig roll att bidra till goda levnadsvanor. Därför måste skolan också få ett breddat och fördjupat utbildningsuppdrag kring vardagsmotion inom ämnet idrott och hälsa.

I princip alla skulle må bra av att cykla till jobb, studier och andra aktiviteter. En ny studie genomförd vid bland annat GIH visar att svenska sjukkostnader kan minska kraftigt genom att fler cyklar mellan bostad och arbete eller skola. Enbart i Stockholms län kan, enligt studien, hälsoekonomiska vinster på flera miljarder kronor göras årligen. Det mesta talar för att det även i Helsingborg finns många korta bilresor som med fördel skulle kunna ersättas med cykelturer.