Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 15. april 2014
Karin Svensson Smith partistyrelsen (Mp)
Utskriftvänlig
De har lösningen i sina egna händer
Medan klimatförhandlingarna har trampat vatten i 20 år skapas lösningar i städer som Melbourne, Hamburg och Portland - i samförstånd mellan beslutsfattare och medborgare.

För att klimatomställningen ska hamna överst på den politiska agendan krävs ett folkligt tryck som avkräver politiken de beslut som är en förutsättning för att det ska vara möjligt att leva klimatsmart i vardagen.  Jag är övertygad om att det finns goda förutsättningar – alla vill ju att det ska finnas en beboelig värld för barn och barnbarn att växa upp i. Men det som hörs Från Fältbiologer, Föräldrarvrålet m fl är i första hand vrål; opinionen bör bli mer artikulerad och fokuserad på konkreta krav för att kunna påverka de politiska besluten. Det finns ett sug efter en positiv framtidsberättelse där klimatomställning inte bara är restriktioner, höjda klimatskatter och tagelskjortor. En hoppingivande berättelse där lösningarna tacklar både klimatkris arbetslöshet och sociala klyftor.



Klimatomställningen och hela EU-projektet behöver få en folklig förankring



Jag vill medverka till en rörelse som motsvarar den som följde på FN-konferensen i Rio 1992. Då startades lokala Agenda 21-grupper i många kommuner över hela världen för att göra lokala handlingsplaner för en hållbar utveckling. Kanske kan transitionrörelsen ses som en nutida motsvarighet, eller de lokala initiativen för stadsodling?  I frustrationen över de resultatlösa globala klimattoppmötena försöker människor ta framtiden i egna händer. I de länder som drabbats värst av skuld- och valutakris ses cykling växa fram som en stark trend när eget bilinnehav inte är ekonomiskt möjligt. Återanvändning och reparationer får sannolikt ett uppsving både där fattigdom breder ut sig och i rika områden där vintage blivit chickt. De goda exemplen kan användas som inspiration och konkretisering av hur det fossilbränslefria och ekologiskt hållbara samhället kan gestaltas.



Städer går före



Om de internationella klimatförhandlingarna har trampat vatten de senaste tjugo åren så händer det desto mer på lokal nivå. Det är framför allt ett antal städer som utmärker sig genom att politiska ledningar i dialog med invånarna skapar innovativa åtgärder som minskar sårbarheten gentemot den klimatförändring som pågår och samtidigt reducerar utsläppen av växthusgaser. Lösningarna är företrädesvis multifunktionella, dvs en åtgärd ger god effekt på minst två problem, och har uppnåtts i partnerskap med invånargrupper, företag, och andra samhällsaktörer.



I Hamburg planerar man att skydda staden med ett grönt nätverk som ska täcka 40 % av stadens yta. För att få plats med denna växtlighet och samtidigt ett rikligt utrymme för cykeltrafik ska biltrafiken minska kraftigt. Förutom ökad resiliens förväntas dessa klimatomställningsåtgärder höja stadens attraktivitet och leda till förbättrad hälsa.



Melbourne har uppmanat till anläggning av regnträdgårdar. Dessa liknar vanliga rabatter men är utformade för att kunna rena och fördröja regnvatten. De inhemska växter som används klarar även långvarig torka utan att bevattnas. Regnträdgårdarna har visat sig vara effektiva både som filter för föroreningar och för att motverka översvämning. Detta sätt att bidra till klimatsäkerhet har blivit så populärt bland Melbourneborna att 10 144 sådana trädgårdar har anlagts.



När dricksvattnet hotas med att bli kontaminerat av översvämningar vid några tillfällen avkrävdes staden Portland i Oregon, med hänvisning till lagtexten i Clean Water Act, att ett säkert översvämningsskydd skulle inrättas. För att motverka översvämningar har långa sträckor med svackdiken anlagts mellan trottoarer och nya cykelvägar som kallas ”Green Streets”. Dessa cykelvägar, som på flera ställen skapats där det tidigare var gatuparkering för bilar, är ett led i ambitionen att öka cykel­andelen av persontransporterna från 8 till 25 % samtidigt som antalet bilresor halveras. Svackdikena med dräneringsmaterial och högt gräs eller annan växtlighet absorberar vatten samtidigt som de är en trafiksäkerhetsbarriär mellan fotgängare och cyklister. Svackdikena bildar gröna stråk mellan de större grönområdena. VA-avgifter har finansierat en ansenlig del av denna innovativa kombination av dagvattenhantering och cykelpendlingsfrämjande. Befolkningen har engagerats i omdaningen av gatorna och över 60 Green Street förvaltare tar ansvar för att svackdikena hålls i ordning.I Roskilde, som har drabbats av flera kraftiga skyfall, anläggs nu en stor skatepark som vid behov fungerar som ett översvämningsmagasin. Parken heter Rabalder och finansieras av det offentliga vattenskällskapet tillsammans med några företag och den danska naturskyddsföreningen. Dagvattnet leds till parken längs stigar som kantas av hammockar, grillplatser samt annat som gör att befolkningen vill använda sin närnatur för rekreation.



Politiken ansvar för att ta fram mer än mål



De lokala initiativen gör inte politiken på nationell, europeisk och global nivå onödig. Tvärtom ökar efterfrågan på ett tydligt politiskt ledarskap som kan forma legala ramar och ekonomiska spelregler som underlättar för klimatomställning på alla nivåer. Om den politiska sfären förmår att utveckla ett begripligt åtgärdspaket som kan underlätta för en reell klimatomställning så finns en stor potential för att samla människor kring en systematisk utfasning av den fossilanvändning som är orsaken till klimatförändringarna. Ett sådant åtgärdspaket skulle t ex kunna innefatta





  • Stopp för investering i fossila bränslen. Detta föreslog t ex Världsbankens chef på årets toppmöte i Davos. EUs strukturfonder och investeringsprogram inom ramen för TransEuropeanNetworkT borde användas för att bygga ut järnvägsnätet i stället för att öka kapaciteten för motorvägar och andra fossilberoende verksamheter.




  • Alla subventioner som upprätthåller fossilbränsleanvändningen fasas ut. Eurovinjettdirektivet kan bana väg för den kmskatt på lastbilstransporter som kan leda till klimatoptimala kombinationer av gods på väg, järnväg och sjöfart. Konkurrensen kan bli rättvis om lastbilstransporterna betalar för den vägförslitning de ger upphov till och inte subventioneras av skattebetalarna och inte har kan bjuda under varandra ned dåliga arbetsvillkor.




  • Legal ram för klimatomställning som innefattar minskade växthusgaser och klimatsäkring t ex som krav inom ramen för Översvämningsdirektivet




  • En ny EU-vision där EU går i spetsen för att åstadkomma en bindande klimatöverenskommelse som kan göra avvärja den katastrof mänskligheten annars sannolikt går till mötes. Green New Deal kan visa på de nya arbetstillfällen som alstras när de fossilbränslefria samhällena ska byggas upp.





Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga