När spårvagnsmotståndarna ställer upp i valet kommer alternativen för Lunds framtid att kunna bli tydligare. I stället för att bara profilera sig som en protestgrupp mot någonting blir de förhoppningsvis tvungna att försöka ge helhetslösningar på de problem spårvagnslinjen Lund C–nordöstra Lund är tänkt att tackla.

Vilken plan har antispårvagnspartiet för att transporterna ska kunna möta klimatmålet halvering av klimatpåverkan till 2020, som kommunfullmäktige i enighet har beslutat?

Man behöver inte vara trafikplanerare för att inse det orimliga med dagens situation vid Clemenstorget. Räknat i antalet resenärer är Lund C Sveriges tredje största tågstation. Många av de 39 000 resenärer som en genomsnittlig dag kommer från tåget byter till buss. Bussarna köar efter varandra och stoppar upp cyklar och annan trafik.

Under de tre senaste åren har resandet på Lundalänken ökat med i snitt 12,5 procent per år. Detta är ett huvudmotiv för att införa ett nytt kollektivtrafiksystem som har en högre kapacitet än vad bussar kan erbjuda.

En superbusslösning med 24 meter långa dubbelledsbussar i femminuterstrafik klarar maximalt 1 100 resande per timme. Spårvägstrafik var femte minut kan förflytta minst 2 000 resenärer per timme. Alldeles oavsett om det är el eller något annat som driver bussen rymmer den färre än en spårvagn.

En utmaning som blev uppenbar i samband med det störtregn som på två timmar i juli 2011 orsakade skador i Köpenhamn för mer än 6 miljarder danska kronor är behovet av att rusta staden för skyfall. Som framgår av gestaltningsplanen för spårvagnsstråket kommer etableringen att kombineras med gröna korridorer och en ny kapacitet för att ta om hand regnvatten. Dylika grönstråk är vanliga vid de nya spårvagnslinjer som finns i till exempel Berlin och Paris.

En spårvagnslinje och ett översvämningsskydd är lätta att kombinera när man bygger, till skillnad från busskörfält som kräver en mycket robust gatubeläggning.

Nyligen publicerades resultatet av en jämförelse mellan 84 olika städer i världen utifrån ett urbant mobilitetsindex. Samtliga 11 städer som hamnade i topp har kraftfulla nät med spårburen kollektivtrafik. Lund bör sälla sig till de hundratals städer som ökar stadens attraktivitet med moderna spårvagnar vilket är väl beprövat.

De nya busskoncept som fordonsindustrin håller på att utveckla är spännande. Men experimentlinjerna passar sannolikt bättre i fordonsindustrins Göteborg.

För att inte äventyra kommunala investeringsmedel och kunna säkerställa att det finns en bra kollektivtrafik till Lund NE när Max lV öppnar bör spårvagnsplanerna fullföljas.