Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 20. december 2013
Karin Svensson Smith, 2:e vice ordförande (MP) Tekniska nämnden Lunds kommun
Anna Hagerberg, styrelseledamot Miljöpartiet i Lund
Erik Skärbäck, professor institutionen för landskapsarkitektur SLU Alnarp
Christer Hydén, professor emeritus institutionen för teknik och samhälle LTH

Utskriftvänlig
Låt cykeln ta plats i gröna korridorer
Genom att göra cykeln till ett mer lockande alternativ än bilen uppnås flera olika vinster. Sverige kan lära av exempel från Holland och Lund och i många svenska städer är avståndet till kringliggande orter tillräckligt kort för att cykeln ska kunna konkurrera med bilen om cykelinfrastrukturen blir bättre.
Kommuner kan och bör bidra till att återskapa varierade naturmiljöer i åkerlandskapet särskilt i samband med utbyggnad av infrastruktur. Om det sker i form av läplanteringar längs cykelvägar ger kommunerna sina invånare en möjlighet att ta större ansvar för sin egen hälsa och samtidigt minska sitt bidrag till växthuseffekten.
Att göra cykelpendling till ett mer lockande alternativ än bilpendling är väsentligt av flera skäl. Minskad klimatpåverkan och förbättrad hälsa är de tyngsta motiven. För att nå Sveriges klimatmål räcker det inte med att byta bränsle. En ansenlig del av biltrafikvolymen måste ersättas med cykel- och kollektivtrafik. Sverige kan lära av bland annat Holland där en stor andel av både kort- och långväga resor sker med cykel. I många svenska städer är avståndet till kringliggande orter tillräckligt kort för att cykel som färdmedel skulle kunna konkurrera med bilen om cykelinfrastrukturen blir bättre.

Institutionen för teknik och samhälle på Lunds tekniska högskola har i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp undersökt hur cykelpendlare mellan Lund och Malmö ser på cykelpendling. Den skånska blåsten angavs som den mest hämmande faktorn för en ökad cykelpendling utanför tättbebyggt område. Resultaten är publicerade i Möjligheten och lämpligheten av att anlägga vindskydd efter vindutsatta cykelvägar (Hydén C, Skärbäck E, Engel S, 2012). Att en attraktiv cykelväg får fler att cykla visas inte minst av cykelpendlingen på Hardebergaspåret mellan Lund och Södra Sandby som mestadels är kringgärdad av växtlighet.

Rätt utformad kan en läplantering även förstärka grönstrukturen i jordbrukslandskapet och gynna framförallt insekter och fåglar. Jordbrukslandskapet har genomgått stor förändringar de senaste hundra åren. Många diken, stenmurar, trädridåer, märgelgravar och andra naturliga biotoper har försvunnit. Denna landskapsförändring är särskilt påtaglig i Skåne. Pågående klimatförändring kan i viss mån mötas med åtgärder som ökar den biologiska mångfalden och förbättrar ekosystemens förmåga att tåla större påfrestningar. Det fungerar som en slags försäkring som gör det möjligt för ekosystemet att återhämta sig eller stå starkare vid exempelvis sjukdomsutbrott eller extrema väderförhållanden. En hög biodiversitet kan öka sannolikheten för att ekosystem behåller sina funktioner under och efter en störning.

Ett rikt odlingslandskap som ger plats för växter och djur är viktigt inte minst för oss människor. Vi är beroende av olika ekosystemtjänster som till exempel utförs av pollinerande insekter. Skördenivån för raps och jordgubbar samt många andra grödor är beroende av hur god pollineringen blir. Utan vilda bin och andra insekter som pollinerar riskeras stora ekonomiska värden. Upp till 10 procent av livsmedelsproduktionens värde har samband med det ”arbete” som vilda pollinatörer utför. Buskar, träd och andra växter lockar insekter vid blomningen. För humlor behövs inom ett flygavstånd på cirka 500 meter både boplatsmiljö, rikligt med blommande växter från vår till sensommar och en övervintringsplats för drottningen. Under försommaren ger den blommande rapsen mat men sedan följer en svältperiod för landskapets pollinerande insekter. Antalet pollinerade insekter har minskat kraftigt både i Skåne och globalt och därför behövs aktiva insatser med syfte att underlätta för pollinatörer i landskapet.

En tät häck kan med en remsa av blommande växter bilda en grön korridor i åkerlandskapet. En läplantering som också ger bär kan bli viktig föda för fåglar. Inom ett område på någon kvadratkilometer behövs både boplats och en miljö rik på föda under häckningen samt miljöer med skydd från rovdjur. Därför behövs gröna korridorer mellan boplatser som gör det lättare att söka föda och förflytta sig.

Kommuner kan och bör bidra till att återskapa varierade naturmiljöer i åkerlandskapet särskilt i samband med utbyggnad av infrastruktur. Om det sker i form av läplanteringar längs cykelvägar ger kommunerna sina invånare en möjlighet att ta större ansvar för sin egen hälsa och samtidigt minska sitt bidrag till växthuseffekten.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga