Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 4. november 2013
Karin Svensson Smith (Mp) klimatansvarig i partistyrelsen
Utskriftvänlig
Så kan naturen hjälpa städerna att klimatanpassa
Det gäller att arbeta med naturen istället för att försöka tukta den. Så blir det billigare för storstäderna att klimatanpassa bebyggelse och infrastruktur.
Samhället behöver klimatsäkras så att sårbarheten för extrema väderleksfenomen minskas. Detta föreslog klimat- och sårbarhetsutredningen redan för sex år sedan. Utredningen bedömde då att fastigheter för 10-tals miljarder kronor riskerar att förstöras om inga åtgärder vidtas. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och hota tillgången på dricksvatten. Trots detta saknas fortfarande en statlig klimatanpassningsstrategi i Sverige. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB har bara 25 miljoner kr i årets anslag för medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder.

På andra sidan Öresund är det en helt annan situation. Danmark är känt för sina ambitiösa satsningar på förnybar energi. Men även vad gäller anpassning till den klimatförändring som redan har påbörjats visar den danska regeringen på en mycket större framförhållning jämfört med regeringen Reinfeldt. Det finns två principiellt olika sätt att förebygga översvämningar. Den ”gråa” strategin går ut på att lägga nya rörsystem, bygga upp murar eller andra hårda barriärer. Köpenhamn har liksom flera andra städer valt att i stället utforma en ”blågrön” strategi. Den går ut på att arbeta med naturen i stället för att försöka tukta den. Med hjälp av öppna vattenytor och växtlighet ska regn tas omhand och infiltreras.

Konsekvenserna av de skyfall som drabbade Zürich i juni 2007 ledde till en förändrad syn på hur dagvatten ska hanteras. Gamla kartor som visade var det tidigare fanns bäckar blev en av ingångarna till en omvandling från kulverterade system till öppna vattenvägar. 50 olika bäckprojekt har satts igång. 18 km bäckar har återskapats och 3 km bäckar har revitaliserats. Utrymme för de återskapade bäckarna finns eftersom staden sedan länge valt att prioritera kollektivtrafik framför bil.

Mer än tre av fyra danska kommuner kommer att ha en klimatanpassningsplan färdig vid årsskiftet 2013/2014. Generösa statsbidrag och en ändrad VA-lagstiftning har stimulerat kommunerna. Att återlägga tidigare vattendrag och att nyskapa olika former av öppet vatten ingår i de flesta av de danska klimatanapassningsplanerna. Anläggning av bäckar är en stor investering, men långt billigare än att installera nya rörsystem som måste dimensioneras för de större nederbördsvolymer som är att förvänta. Klimatanpassningsplanen för Köpenhamn är kostnadsberäknad till 10 miljarder danska kr. I New Yorks borgmästare har nyligen lagt fram ett förslag till en klimatanpassningsplan med 250 projekt som totalt beräknas kosta 19, 5 miljarder dollar. De politiska ledningarna i de nämnda städerna har bedömt att det är kostnadseffektivt att förebygga de skador som den pågående klimatförändringen annars kommer att resultera i.

I takt med försöken att torka upp och reparera uppstår frågan om vart räkningen skall skickas. Ett vanligt svar från kommunen till husägare med översvämmade källare är att de får göra upp saken med sitt försäkringsbolag. Ökade utgifter för försäkringsbolag riskerar att leda till höjda självrisker och dyrare premier. I flera länder har försäkringsbolagen inte längre slutat förnya försäkringar om översvämningsrisken är för stor. Bolagen kan med fog kunna hävda att de skador som uppstår på grund av ihållande regn knappast är oförutsedda händelser, vilket är vad en försäkring vanligtvis täcker. I åtskilliga svenska kommuner har försäkringsbolagen ersatt den enskilde husägaren och sedan skickat en räkning till kommunen som misskött dagvattenhantering och VA-system.
Många kommuner hoppas på hjälp från staten. Räkningar och ansvar bollas runt. Det måste bli slut på detta sandlådebeteende där alla skyller på alla och ingen vill ta ansvar för att genomföra det som behövs för att minska konsekvenserna av de klimatförändringar som håller på att ske.

Det finns ingen anledning att vänta med att vänta med klimatomställning av städer. Många av åtgärderna som syftar till att rusta dem för en ökad resiliens mot extremväder går hand i hand med den förändring av transporterna som är effektiv för att minska stadens klimatpåverkan. Utan en omställning till ökad cykling och attraktiv kollektivtrafik får de blågröna klimatanpassningsåtgärderna helt enkelt inte plats mellan husen. I stor utsträckning är det parkeringsytona som måste tas i anspråk för att kunna hantera framtida skyfall. Sverige bör lära av Danmark och ställa krav på obligatoriska kommunala klimat- och sårbarhetsplaner. Staten bör underlätta för kommunerna genom medfinansiering av klimatsäkringsåtgärder. Att vänta kan bli mycket dyrt. Vad väntar regeringen på?

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga