Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 23. maj 2012
Ann-Sofie Andersson MP Karlsborg lärare Ingegerd Akselson Le Douaron MP ledamot i Stockholms utbildningsnämnd Per Gahrton ordförande för Gröna tankesmedjan Cogito Annika Lillemets rikdagsledamot MP Birgitta Ljung kassör Idéburen skola fd rektor Södertörns friskola Huddinge Valter Mutt riksdagsledamot MP Karin Svensson Smith MP:s partistyrelse
Patrik Waldenström ordförande Idéburen skola vd Vackstanäsgymnasiet Södertälje

Utskriftvänlig
MP måste backa från stöd för friskolor med vinstsyfte
Friskolereformen blev inte som tänkt. I dag dominerar vinstintresset och skattepengar ­avsedda för skolan läcker ut i annan verksamhet. Skolor ska inte drivas med vinstsyfte och därför vill vi att Miljöpartiet ändrar sin politik.

Miljöpartiet har spelat en viktig roll för att skapa en mångfald av skolor. Med nyskapande pedagogik, aktiva föräldrar, engagerade lärare och byföreningar i åtanke bidrog partiet till att andra än kommuner i dag kan driva skolor i Sverige. Det var bra då, men utvecklingen har till stor del blivit en annan än den partiet ville. I dag dominerar vinstintresset och skolan har blivit en marknad.

Skolinspektionen får in 700 ansökningar om året om att starta friskolor varav de godkänner cirka 40 procent. I dag går 12 procent av grundskoleeleverna och 24 procent av gymnasieeleverna i friskolor. Det är stadigt ökande och betydligt vanligare i storstäderna. Bland friskolorna är nu 857 aktiebolag, 141 ekonomiska föreningar, 123 ideella föreningar och 140 stiftelser. Bland aktiebolagen, som omfattar en större andel elever genom att de ofta har flera skolor, finns de stora koncernerna som Kunskapsskolan och John Bauer. De aktie­bolagsdrivna skolorna syftar till att ge vinst, de delar ut vinst eller satsar på värdeökning för att vid försäljning ge vinst. Vinsterna innebär att skattepengar vi avsatt för skola läcker i väg till annat än de är avsedda för. Vinst skapas genom att man håller nere kostnader och den stora kostnaden i en skola är lärare och själva undervisningen.Många oroas av de sjunkande skolresultaten i Sverige. Orsakerna är flera men de förändringar som gjorts av skolsystemet har drivit på de försämrade resultaten. När skolor drivs av företag med vinstsyfte har skolan blivit en kommersiell marknad. Kostnadskrävande reklamkampanjer och hemlighållande av problem är viktiga delar i konkurrensen om elevernas skolpeng. Det främjar varken lärande eller en skolmiljö där alla elever får det stöd de behöver. Att välja skola har blivit viktigt inte bara för dem som söker en särskild inriktning eller pedagogik och många hetsas att leta upp den bästa skolan. I den jakten väljer en del fel, kanske en skola där ägaren framför allt satsar på sin egen vinst.

Det felaktiga valet visar sig ofta först när flera viktiga år gått förlorade. I teorin om fungerande marknader skaffar konsumenter information som grund för sina val och byter om de valt fel. Föräldrars och elevers möjligheter att informera sig inför skolval är starkt begränsade. Enligt den kanadensiska skolforskaren John Hattie, som listat vad som är viktigt för skolframgång, är byte av skola är bland det sämsta som finns för en elevs lärande.

En del hävdar att kvalitet är viktigare än driftsform och menar att lösningen är utökade regler, mer kontroller och fler inspektioner i alla skolor. Men i SNS rapport från juni 2011 Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? fastslås att det är svårt att mäta kvalitet i välfärdstjänster. Bra kvalitet är ofta situationsanpassad och inte standardiserad.

I Finland, vars skolresultat imponerar i internationella jämförelser, har man ingen statlig skolinspektion. Huvudmannen ansvarar för att upprätthålla kvaliteten. Man har förtroende för sina välutbildade lärares professionalitet och detaljreglerar inte. Finland har en mycket liten sektor av friskolor, och där tillåts inte vinstsyfte.

I Nederländerna går omkring 70 procent av eleverna i offentligt finansierade fristående skolor, men ingen tillåts dela ut vinst. I Danmark går närmare 15 procent av landets grundskole­elever i fristående skolor som alla ska drivas utan vinstsyfte av stiftelser (samfund) med lokalt utsedda huvudmän. Samtliga gymnasieskolor i Danmark finansieras av staten men drivs som oberoende ”självägande” enheter. Inte heller de får drivas i vinstsyfte och varje enhet leds av en lokalt tillsatt styrelse plus lärar- och studentråd. Det är betydligt hårdare reglering av vilka som får driva fristående skolor i andra länder. Sverige förefaller vara ensamt om att tillåta att skolor drivs som aktiebolag, vilka utan särskilda inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna.

Alltsedan denna unika ordning infördes sjunker resultaten generellt i svenska skolor. Skolverkets senaste rapport En bild av skolmarknaden berättar att klyftorna mellan skolor och mellan elever har ökat. Spridningen mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat markant. Andelen elever som är obehöriga till gymnasieskolan har ökat samtidigt som andelen elever som når maxresultat också har ökat. Skolverket menar att reformerna i början av 1990-talet sannolikt bidragit till denna utveckling. I söndagens DN Debatt berättade forskare från Kulturgeografiska institutionen på vid Stockholms universitet om resultat från sin forskning som visar att skolvalet utnyttjas av privilegierade grupper för att undvika kontakt med underprivilegierade grupper. De menar att skolpengssystemet, i stället för att stimulera ökad kvalitet, subventionerar ökad skolsegregation.

Som miljöpartister känner vi oss tvungna att backa och säga att det blev inte som vi tänkt. Vi måste våga ändra partiets politik. Möjligheten för företag med vinstsyfte att driva skolor har påverkat skolsystemet i en annan riktning än den vi ville ha. Vi är fortfarande för pedagogisk mångfald och skolor anpassade till lokala förhållanden. Vi vill att idéburna organisationer ska driva skolor och vi vill att kommunala skolor ska vara öppna för alternativ och lokala variationer. Däremot konstaterar vi att vinstdriften av skolan bidrar till segregation och ökade kostnader. Vi vill därför att alla vinster från skolverksamhet ska återinvesteras i verksamheten. Skolor ska inte ha något vinstsyfte.

Sedan några år tillbaka är det möjligt att driva aktiebolag med ideella syften, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, så kallade svb-bolag. Dessa får bara dela ut vinst motsvarande den allmänna räntenivån på det kapital ägarna satt in i bolaget. I svb-bolag är det ungefär lika lönande att investera som att ha pengarna på banken. De som i dag driver skolor i aktiebolagsform men som gör det av andra skäl än vinst kan omvandla sina skolor till svb-bolag.


Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga