Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 15. april 2012
Karin Svensson Smith (MP) ersättare i styrelsen för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik
Utskriftvänlig
Gräddfil för buss - ett klimatsmart alternativ till vägutbyggnad
Minskad klimatpåverkan är vår generations största utmaning och därför borde inte en enda krona satsas på nya vägar eller annan infrastruktur som ökar kapaciteten för biltrafik. Skattesystemet måste göras om så att det stödjer klimatsmarta resor och godstransporter. De framtida infrastrukturanslagen bör prioriteras till det spårtrafiken behöver för att fungera bra samt kunna ta emot mer resenärer och gods. Vägarna och gatorna bussen behöver finns ju redan.

Det svenska transportsystemet drivs till 94 % med olja. Det är mycket hög tid att fasa ut fossila bränslen och planera för samhällen är människor kan få sina behov tillgodosedda med en liten energianvändning. Spårvagnslinjer i kombination med, gräddfiler för buss och nät av snabbcykelvägar är de framtidsinriktade infrastrukturlösningarna i storstadsområden.

En avgörande faktor för att kollektivtrafiken ska bli locka över bilister är den tid det tar att åka kollektivt jämfört med bil. Med avgångar var tionde minut är snabb kollektivtrafiken ett attraktivt alternativ till bilen. Detta är särskilt tydligt om subventioner av parkering fasas ut till förmån för en marknadsmässig prissättning av bilparkering. För att bussen ska vara tillräckligt snabb så bör den ha prioritet i körfält och signalsystem. Med hjälp av modern körhänvisningsteknik kan bussen slippa sinkas av framförvarande bilar. Det kan vara dynamiska skyltar för ett körfält som växlar mellan buss och bil enligt ett tidstyrt schema eller flexibla lösningar där man styr hela vägbanan utifrån vilka förutsättningar som råder, med prioritet för kollektivtrafik, sänkta hastigheter för bil eller andra parametrar.
 

I Trafikverkets kapacitetsutredning finns en analys av problem och förslag till åtgärder som ligger väl i linje med detta resonemang. Bristerna i transportsystemet leder idag till förseningar som beräknas kosta samhället 8,5 miljarder kronor årligen och till miljökostnader på cirka 3 miljarder kronor. Kapacitetsutredningen menar att tillväxten i storstadsregionerna bör hanteras genom en kraftigt ökad andel av resor som görs med kollektivtrafik, till fots och med cykel. Utredningen konstaterar att det krävs både styrmedel och utveckling av transportsystemet för att nå dit.

Lundalänken anlades 2003 enligt konceptet ”tänk spår kör buss”. Den har mestadels ett eget körfält och är prioriterad i ljussignalerna. Lundalänken kan sägas vara Sveriges första BusRapidTransit och har blivit mycket populär. Nu har emellertid Lundalänken vuxit ur i sin kostym och därför vill samtliga partier i Lund göra om den till en spårvagnslinje. Framkomlighetsåtgärder på infartssträckor har där de provats visat sig fungera bra. Busskörfältet vid Malmös norra infart har tillsammans med åtgärder på Värnhemstorget har gett mycket tydlig effekt i kortare restid. I USA är reversibla körfält mycket vanliga och det finns exempel från många delstater. På morgonen används kanske fyra av sex körfält för trafik i riktning mot citykärnan och på eftermiddagen råder det motsatta förhållandet.

Skånetrafiken har en ambitiös infasning av biogas i busstrafiken som ur hälsosynpunkt har stora fördelar framför andra bränslen. Barn bör ha rätt att kunna växa upp i städer utan att exponeras för hälsovådliga diesel- och bensinavgaser. Kollektivtrafik är även hälsosammare med tanke på att dess resenärer rör sig i genomsnitt fyra gånger längre sträcka per dag än den som åker bil. För dem som åker kollektivt är risken att dödas i trafiken väsentligt mycket lägre än för dem som reser med bil. Skaderisken är åtta gånger större för bilister i jämförelse med kollektivresenärer.

Kvinnor väljer i högre utsträckning än män att åka kollektivt. Ytor motsvarande ca 200 Möllevångstorg skulle kunna frigöras om män i Malmö genomsnittligt transporterade sig på samma sätt som kvinnor i Malmö genomsnittligt gör. De ytor som då blir disponibla ger möjlighet åt både mer grönska och nytt bostadsbyggande utan att dessa två önskemål behöver komma i konflikt med varandra.

Minskad klimatpåverkan är vår generations största utmaning och därför borde inte en enda krona satsas på nya vägar eller annan infrastruktur som ökar kapaciteten för biltrafik. Skattesystemet måste göras om så att det stödjer klimatsmarta resor och godstransporter. De framtida infrastrukturanslagen bör prioriteras till det spårtrafiken behöver för att fungera bra samt kunna ta emot mer resenärer och gods. Vägarna och gatorna bussen behöver finns ju redan.


Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga