Mats Persson, folkpartistisk ordförande i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, hävdar att jag har ett ansvar för den förda politiken. Det stämmer för 1998 - 2006 då jag förhandlade med dåvarande s-ministrarna Björn Rosengren och Ulrica Messing.

Tillsammans höjde vi rödgröna ramen för järnvägsanslagen så att flera nya projekt kunde sättas igång, däribland Citytunneln. Proportionerna mellan järnvägs- och väginvesteringar ändrades från 1 :2 till 2,5:1.

Efter borgerligt maktskifte sätts nu åter vägarna främst. Järnvägen får inte tillräckliga anslag för att ta hand om ens för nuvarande tågtrafik.

Detta är den väsentligaste orsaken till den krisbedömning Trafikverket gör i sin aktuella rapport om situationen i järnvägssystemet.
 

Tyvärr lyckades jag inte stoppa uppstyckning och bolagisering av järnvägssektorn. Under borgerligt styre har järnvägen blivit en huggsexa för vinsthugade spekulanter. Att några av dessa i ivern att ta över de mest luckurativa tågsträckorna lägger för låga bud stämmer väl överens med sedvanligt avregleringsmönster.
 

Järnvägstrafik gör sig bäst som en sammanhållen verksamhet där tågen är synkroniserade så att tidtabeller, biljettbokning samt prissystem blir enkla och pålitliga.

Erfarenheter från bl a Schweiz, Nya Zeeland och England talar för att staten i samarbete med regionerna bör styra tågtrafiken utifrån samhälleliga mål snarare än att lämna över till aktörer som främst drivs av vinstintressen.

När tåget inte kommer eller olyckorna inträffar är det ändå av oss politiker medborgarna rätteligen utkräver ett ansvar.