Trots den ökande andelen miljöbilar kommer 94 % av energin till det svenska transportsystemet från fossila bränslen. I Lund har biltrafikvolymen ökat och de mål kommunfullmäktige antagit via LundaMaTs och LundaEko kommer inte att nås med nuvarande utveckling. Flera faktorer talar för att cykel ska vara det dominerande transportsättet i Lund. Men det finns åtskilliga tillfällen då kollektivtrafiken behövs för snabba och klimatsmarta transporter.

Busstrafikens rejäla ökning, trots höjda priser, visar att att många Lundabor vill åka kollektivt. Men även om bussarna skulle gå med luft så löser det inte busstrafikens kapacitetsproblem. Om Jan Andersson i likhet med mig hade stått vid Lundalänkens busshållplats på Clemenstorget i högtrafiktid så skulle han inse att det inte är tillräckligt med plats för de bussar som behövs. Och om är trångt för bussarna idag, hur ska det då inte bli när ESS och Max Lab är byggda?

Jan uppmanar till studier av kollektivtrafikutvecklingen i andra länder. Under tolv år som riksdagsledamot i trafikutskottet har jag haft goda möjligheter att göra det. Därför vet jag att fler än hundra städer i världen har sett nya spårvagnslinjer invigas sedan 1980. En spårvagn kan ta upp till 4 så många resenärer som en buss. Nya spårvagnslinjer har blivit en symbol för grön stadsförnyelse och urban modernitet. I juni 2009 tog jag initiativ till ett nätverk för Sveriges spårvägsstäder som nu har 8 kommuner som medlemmar.

Lund var en av de få städer i Sverige som inte lät sitt centrum förstöras av nya vägdragningar. Såväl stoppet för det s k ”Genombrottet” som LundaMaTs (planen för att miljöanpassa transporterna i Lund) var banbrytande när de kom. Lund har fått stadsmiljöpris och många andra hedersamma utmärkelser. Spår på Lundalänken längs Kunskapsstråket kan bidra till att minska klimatpåverkan och ytterligare öka vår kommuns attraktivitet.