Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 24. november 2004
Karin Svensson Smith
Utskriftvänlig
Hög tid prioritera hållbara trafikslag
Transportsektorns ökande klimatpåverkan är det största hindret för att nå uppsatta miljömål. Det är ologiskt att regeringen fortsätter att ge kraftiga subventioner till flyget och samtidigt bidrar till att lägga ner den miljövänliga järnvägstrafiken.
Ambitionen att bygga det gröna folkhemmet uttrycktes ånyo i årets regeringsförklaring.

Där nämndes också införandet av kilometerskatter på vägtrafiken, inrättandet av ett miljö- och samhällsbyggnadsdepartement samt andra insatser med syfte att göra utvecklingen ekologiskt hållbar. Detta är kloka initiativ som är lätta att förstå, bland annat mot bakgrund av den accelererande klimatförändringen.

Transportsektorns ökande klimatpåverkan är det i särklass största hindret för att nå de av riksdagen inrättade målen för miljöarbetet. Vid sidan av vägtransporterna står flyget för den största andelen av sektorns klimatpåverkan, en tredjedel, och utsläppen ökar. Detta är en ohållbar utveckling.

Därför är det ologiskt att regeringen fortsätter att subventionera flyget så kraftigt. I år tar flyget emot hundratals miljoner i driftbidrag, dels genom det kraftigt ökade statliga stödet till vissa flyglinjer, och dels genom statligt stöd till kommunala flygplatser.

Senast för två veckor sedan beslutade regeringen att upphandla flygtrafik till en kostnad av 140 miljoner kronor per år, och stödet till kommunala flygplatser uppgår till cirka 70 miljoner. För det andra är flyget - till skillnad från tåg och buss - befriat från att betala koldioxidskatt.

Bortsett från utsläppen av koldioxid påverkas klimatet även av flygets kondensbildning i atmosfären. Om flyget betalade skatt för sin klimatpåverkan skulle det kosta inrikesflyget 1,5 miljard kronor per år. Skatten på en flygbiljett mellan Arlanda och Sturup skulle vara cirka 350 kronor.

Att inte ta ut denna skatt är inget annat än ett indirekt stöd från staten. Flygets favoritstatus hos regeringen går igen även i direktiven till myndigheterna, i de så kallade regleringsbreven.

Medan de andra trafikverken - Banverket, Sjöfartsverket och Vägverket - har neutrala uppdrag där skapandet av ett hållbart transportsystem står i fokus, har Luftfartsverket i uppdrag att "främja civil luftfart". Som kontrast står regeringens behandling av tågtrafiken.

Järnvägstrafiken är mycket energieffektiv och klarar sig utan fossila bränslen på de elektrifierade banorna, tågtrafiken svarar för mindre än en procent av sektorns koldioxidutsläpp.

Tåget är därmed det i särklass mest hållbara trafikslaget vid längre resor. Men i stället för att stödja SJs trafik, bidrar regeringen till att trafiken läggs ned i en rasande takt. Statens enda krav på SJ är att vara lönsamt. Trafiken ska inte bara gå ihop företagsekonomiskt, den ska lämna 13 procents avkastning före skatt. En sådan räntabilitet klarar ingen tågoperatör i världen och därför är det inte underligt att SJ drar in trafik och koncentrerar satsningarna på de lönsammaste kundkategorierna.

Sedan det rödgröna regeringssamarbetet inleddes 1998 har relationen mellan järnvägs- och väginvesteringar förändrats från att vara 1:2 till det motsatta. Motivet för denna stora förändring redovisades i titeln på den proposition som angav investeringsramen;

Investeringar för ett hållbart transportsystem. När innehållet i ramarna för järnvägspaketet konkretiserades i år landade det i en investeringsbudget omfattande 107 miljarder fördelat på 12 år.

Sveriges järnvägssatsning har på grund av sin storlek väckt stor internationell uppmärksamhet och betraktas som modern och framsynt. Förutom de uppenbara miljövinsterna bidrar en överflyttning av trafik till spår till kraftigt minskad olycksrisk och möjlighet till regional utveckling.

Rätt skött kan tågtrafiken också uppfylla höga krav på komfort och valfrihet. På grund av SJs neddragningar i trafiken tvekar nu Banverket kring flera av de tidigare planerade investeringarna. Ska de verkligen genomföras om tågtrafiken minskar i volym?

Hur kan regeringen prata om grönt folkhem och samtidigt hålla flyget under armarna och passivt notera att tågtrafiken minskar på grund av de hårda ekonmomiska krav som samma regering ställer?

Inte blir väl transportsystemet hållbart för att det finns ny räls att titta på om det inte förekommer någon trafik på densamma?

Ska regeringens vällovliga satsning på det gröna folkhemmet bli trovärdig så måste villkoren för de olika transportslagen återspegla denna inriktning. Att ta ansvar för trafiken är minst lika viktigt som att ta ansvar för infrastrukturen.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga