Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 4. maj 2005
Karin Svensson Smith
Utskriftvänlig
Beroendet av lastbilar kan minskas
Kilometerskatten ger Sverige möjlighet att minska samhällets beroende av lastbilar.
Idag trafikeras vårt vägnät av över 100 000 lastbilar. Ställde man dem i en lång rad skulle den sträcka sig från Riksgränsen till norra Tyskland.

Sedan 1960 har godstransporterna i Sverige ökat med 110 procent och två tredjedelar av ökningen består av lastbilstransporter. Enligt prognoser kommer godstransporterna att öka med över 50 procent till 2020, huvuddelen förväntas ske med bil.

2020 kommer raden att sträcka sig ned till Mellaneuropa. I bästa fall är bilarna fulla, men allt för ofta går de tomma eller halvtomma. De sliter sönder vägbanorna - en fullastad långtradare sliter lika mycket på vägbanan som 75 000 personbilar.

I Sverige transporteras oerhört mycket gods med lastbil och om dessa transporter inte genomfördes så skulle hjulen, om inte stanna, så i alla fall snurra långsammare.

Enligt bilindustrin måste bilarna fredas mot olika hot så att systemet kan bestå - annars stannar hjulen. Men är det försvarbart att landet är så beroende av bilar? Vi vet att diesel och bensin orsakar klimatförändring och att det är bränslen som kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

Vi vet dessutom att vi aldrig kan producera tillräckligt mycket förnybara bränslen för att tillfredställa bilismens törst. Ska vi med alla medel försvara ett sådant beroende?

I januari 2005 konstaterade en yrvaken regering och riksdag att Sveriges el- och teleförsörjning var alldeles för känslig för stormar. Man har nu krävt kostsamma förändringar för att minska beroendet.

Det är bra, men ändå fortsätter beroendet av bilismen att öka utan att åtgärder vidtas. Medan riskdagen beslutar om åtgärder för att minska landets beroende av känsliga luftledningar, gör man motsatsen inom transportsektorn: skyddar bilismen mot åtgärder därför att Sverige är så beroende av den.

Detta är en huvudlös politik. Transportsektorns beroende av bilar får inte tillåtas att öka ytterligare. Som tur är finns det alternativ. Sverige har ett förhållandevis stort järnvägsnät som nu rustas upp och byggs ut ytterligare. Dessutom har vi fördelen att många av de större orterna ligger vid kusten och det finns ett 50-tal hamnar med god infrastruktur. Det finns med andra ord all möjlighet att föra över en stor del av de långväga transporter som i dag sker med lastbil till tåg och fartyg. Detta skulle inte bara skapa ett mer robust samhälle utan även minska klimatpåverkan och trafikolyckor.

Det enda som har saknats är användbara verktyg. Att höja skatten på diesel anses orättvist, eftersom det inte drabbar utländska åkare. Att höja fordons- eller vägskatten anses alltför trubbigt, eftersom en del lastbilar kör långa sträckor medan andra kör korta. Det styrmedel som används måste vara mer flexibelt, rättvist och modernt.

Därför var europeiska rådets beslut för knappt två veckor sedan att anta direktivet om kilometerskatt mycket glädjande. Äntligen har Sverige möjlighet att använda ett träffsäkert och modernt verktyg för att minska samhällets beroende av lastbilar. Kilometerskatten är enkelt uttryckt en skatt som baseras på vilken sträcka fordonet kör, men kan också differentieras på andra sätt. Det blir möjligt att ha en lägre skatt för lätta transporter och miljöanpassade bilar, att ha olika skattenivåer på olika vägar, att ha en lägre skatt vissa tider på dygnet och i vissa regioner och att beskatta samhällsviktiga och nödvändiga vägtransporter lägre. Kort sagt, det blir möjligt att skattevägen dosera och reglera lastbilstrafiken på ett helt nytt sätt och att föra över stora delar av den godstrafik som i dag sker med lastbil till järnväg.

Schweiz och Tyskland har redan infört kilometerskatter och Storbritannien kommer att göra det från januari 2006. Ett flertal svenska utredningar har studerat frågan och senast förra året föreslog Vägtrafikskatteutredningen att en sådan skatt ska införas och ersätta det nuvarande systemet. Regeringen har länge skyllt frånvaron av initiativ på att frågan har fastnat i EU. Men när detta formella hinder nu har försvunnit är det angeläget att införa kilometerskatter så snart som möjligt. Dessa bör kunna träda i kraft i januari 2008. Det är en viktig insats i omställningen till ett hållbart transportsystem. Kanske är det till och med den mest angelägna reform som bör finnas med i den transportpolitiska proposition som regeringen ska presentera i maj.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga