Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 2. april 2007
Karin Svensson Smith
Utskriftvänlig
Piska i miljöpolitiken gynnar alla. Morot gynnar dem som har råd.
Både för statens budget och effektiviteten i miljöpolitiken är det klokt att undvika subventioner och att lägga in klimateffekter samt andra miljökostnader i priset på transporter.
Tidningen Expressen startade 2005 bensinskatteupproret för att ge en röst åt alla de bilförare som tyckte att piskan i form av alla skatter på bensin och diesel gjorde bilåkningen för dyr. Drygt en halv miljon människor skrev på. När bensinpriset sjönk från nästan 13 kronor litern till drygt 10 kronor litern under hösten 2006, tappade upproret fart. Prisfallet berodde inte alls på att någon skatt förändrades utan på lägre råoljepris, billigare raffinaderiprodukter och en lägre dollarkurs. Under hösten 2006 kom också en rad rapporter om verkningarna och kostnaderna av klimatförändringarna, som ju drivs av framför allt ökad fossilbränsle¬användning Efter har bensinskatteuppropet inte hörts av.

Istället har konkurrenttidningen Aftonbladet startat en klimatkampanj och propagerar för att det måste löna sig att vara miljövänlig. Och de visar på vad man som privatperson kan gör för att minska sin klimatpåverkan och frågar D I G vad du tänker göra. Detta är ett i och för sig folkbildande och lovvärt initiativ. Förr om åren har de haft reportage om vilka som drabbas när politikerna använder skatter för att göra det miljöpåverkande dyrare, vilket i praktiken skjutit den gröna skatteväxlingen i sank. För att skriva om att inkomstskatterna sänktes samtidigt som miljöskatterna höjdes så att det hela gick jämt ut för statskassan ansågs inte sälja några lösnummer. Piskor är alltså sällan populära bland dem som får betala den extra skattepålagan. Då återstår morötterna ? att man ska få en rabatt när man gör rätt och agerar till exempel miljövänligt. Men vem betalar för morötterna?

Idag är det ofta lönsamt att vara ohållbar. Det kostar mer att köpa ekologiskt odlat än konventionellt. Trots en rad skattebefrielser är det idag dyrare att tanka etanol än bensin och diesel. Genom att ta bort momsen på etanol skulle priserna kunna vridas rätt igen ? så att etanolen blir biligare och flexifuelbilar tankar ?rätt? bränsle. Men så fort politiken skatte- och momsbefriar något så måste dessa skattepengar hämtas in på något att sätt, om inte det ska uppstå ett hål i statens kassa. När politiker inte vågar höja skatterna på det som är mycket miljöpåverkande utan istället sänker skatten/momsen på det som är mindre miljöpåverkande, tvingar man alltså fram en skattehöjning på något annat ? oftast arbete. Eller en sänkning av de offentliga utgifterna, eller en minskad avbetalning av statsskulden eller en ökad upplåning.

När det gäller bilinköp kostar ofta en miljöbil lite mer än en bensinbil. Av den anledningen pratar regeringen om att den vill införa en bonus till den som köper en miljöbil. De som har råd att köpa en ny bil ska alltså mutas att köpa en miljöbil. Alternativet är att belägga bensinbilar med registreringsskatter så att det på det sättet blev billigare att köpa en miljöbil. Morot i form av en miljöbilsbonus, eller piska i form av höjd registreringsskatt på bensinbilar? Moroten, som bara de med lite bättre inkomster ändå kan ta del av, men som alla andra skattebetalare indirekt får betala genom att man måste ta i pengar till statskassan för att finansiera miljöbilsbonusen? Eller piskan som gör att den som köper en fossilbil själv får betala lite extra för att de inte byter till ett miljöalternativ när de ändå byter bil?

Det finns alltså två sätt att påverka konsumentens val ? sänk skatten på det som är bra, eller höj skatten på det som är dåligt, så att de väljer ?rätt?. I det första fallet får alla vara med och betala till dem som väljer rätt för att skattepengarna ska tas in på något annat sätt. I det andra fallet så får de som ändå väljer ?fel? betala för detta, vilket gör att alla kan få ta del av en eventuell skattesänkning istället.

Riksdagen har i enighet beslutat att externa kostnader i form av klimatförändringar, buller mm ska beräknas och påföras de olika transportslagen för att transportutvecklingen ska kunna uppfylla de transportpolitiska målen. Förorenaren betalar-principen hade i en vital plats i FNs Riodeklaration från 1992. 10 år senare följde s den av Johannesburgsdeklarationen där borttagande av miljöskadliga subventioner ingick. EU-toppmötet i Göteborg är mest känt för sina kravaller, men resulterade också i beslut om att subventioner av klimatpåverkande verksamheter måste avvecklas. Om detta genomförs skulle det bli en drastisk omställning från kol, oljeprodukter och naturgas till energieffektivitet och förnybara bränslen. Både för statens budget och effektiviteten i miljöpolitiken är det klokt att undvika subventioner och att lägga in klimateffekter samt andra miljökostnader i priset på transporter.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga