Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 13. august 2010
Karin Svensson Smith, Riksdagsledamot (MP)
Utskriftvänlig
Klart vi ska ha kilometerskatt!
Som företrädare för Pappers vore det rimligt att slå vakt både om jobb både nu och för framtiden. Ju längre vi väntar med energisnåla transportsystem desto större blir trycket på all biomassa som kan bli bränsle till bilar. När efterfrågan växer stiger vanligtvis också priset, vilket torde få negativa konsekvenser för pappersindustrin och deras anställda.
Replik Christer larsson från Pappers argumenterar i LO-Tidningen (nr 22) mot förslaget att införa kilometerskatt. Förslaget är tänkt att vara ett av flera verktyg för att minska oljeanvändning och klimatpåverkan från transportsektorn. Denna sektor är till 94 procent beroende av olja för sin energianvändning och utgör 40 procent av Sveriges samlade klimatpåverkan.

Larsson kan ha invändningar mot den km-skatt som finns i den rödgröna budgeten, men då är det lämpligt att han också föreslår ett alternativ för hur trenden av ständigt ökande växthusgaser från transportsektorn ska kunna vändas och minska till den nivå som är långsiktigt hållbar. Som företrädare för Pappersindustrins medlemmar vore det
rimligt att slå vakt både om deras arbetstillfällen i närtid och för deras efterkommandes
möjligheter att leva bra liv. Ju längre vi väntar med energisnåla transportsystem (exempelvis kombinationer av väg-järnväg-sjöfart i stället för långa lastbilstransporter), desto större blir trycket på all biomassa som kan bli bränsle till bilar. När efterfrågan växer stiger vanligtvis också priset, vilket torde få negativa konsekvenser för pappersindustrin och deras anställda.

Ett annat hot mot svensk pappers- och annan energikrävande industri är den EU-gemensamma utsläppsbubbla den kommer att hamna i tillsammans med flyget. Betalningsviljan för resor till Thailand och andra lockande länder kommer att sannolikt vara större än att köpa dyra industriprodukter från Norden när det finns billigare alternativ från andra världsdelar.

Enligt Sveriges Åkeriföretag är 40 procent av lastbilarna på det svenska vägnätet utländska. Att då bara använda koldioxidavgift och dieselskatt för att klimatanpassa godstransporterna snedvrider konkurrensförhållandena. Vill man värna de löner och kollektivavtalsvillkor som svensk arbetarrörelse har tillkämpat sig, bör utgiftsökningar rikta sig mot alla åkeriföretag och inte bara de som tankar i Sverige. Svenska åkerier som kör på det tyska vägnätet får betala motsvarande 20 kronor milen. Schweiz, Österrike, Tjeckien och Slovakien har också infört km-skatt. Danmark och flera andra länder har beslutat att följa efter. Varför ska då det svenska skattekollektivet ensamt betala notan (ca 8 miljarder kr/år) för att underhålla de vägar alla får köra på? Såväl Vägtrafikbeskattningsutredningen 2004, den rödgröna transportpolitiska propositionen 2006 och klimatberedningen 2008 föreslog införande av km-skatt. Den kan differentieras efter miljöklass, antal axlar, vikt, typ av vägnät och region.

När alla transportslag täcker de kostnader de ger upphov till så får vi de bästa
kombinationerna av väg-järnväg och sjöfart. Framför allt för klimatets skull, men också för jobbens skull är det avgörande att vi lyckas åstadkomma detta så fort som möjligt.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga