Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 18. februar 2010
Lena Hallengren, ordförande riksdagens trafikutskott (S)
Peter Pedersen, ledamot riksdagens trafikutskott (V)
Karin Svensson Smith, ledamot riksdagens trafikutskott (MP)

Utskriftvänlig
Politiken måste se till att tågtrafiken fungerar
Det är politikens ansvar att skapa ett trafiksystem som är robust nog att klara även den typen av belastning. Och i denna senare fråga är högerregeringens politik att bryta ner snarare än att bygga upp.
Idag har riksdagens trafikutskott en öppen utfrågning om förseningarna i tågtrafiken. Det finns två saker att säga om denna: Det första är att politiker inte kan besluta om vädret, den andra är att det är politikens ansvar att skapa ett trafiksystem som är robust nog att klara även den typen av belastning. Och i denna senare fråga är högerregeringens politik att bryta ner snarare än att bygga upp.

De senaste månaderna har tågtrafiken fungerat uruselt. Resenärer har drabbats av upprepade förseningar och inställda tåg. Många har fått uppleva att anslutande förbindelser inte har inväntat. Det har ofta saknats ersättningar för de tåg som måste repareras. Resenärer har fått packa ihop sig och kanske vara utan sittplats på hela resan till jobbet. Informationen har brustit. Människor har lämnats på kalla perronger utan att få reda på när och hur de kommer därifrån. Detta är helt oacceptabelt! Som kollektivtrafikresenär tar man ansvar för klimatet, minskar risken för trafikolyckor och tar väldigt lite yta i anspråk jämfört med dem som färdas i bil. Villkoren för att resa kollektivt måste därför förbättras drastiskt.

Det är inte första gången Sverige har vinterväder och därför måste vi ställa oss frågan om varför det fungerar sämre nu. Det finns i huvudsak tre förklaringar.

Fler åker utan att kapaciteten har ökat

Tågresandet har aldrig varit så stort som nu. Särskilt i storstadsområdena är kapaciteten utnyttjad till bristningsgränsen i högtrafiktid. De spår som byggdes genom centrala Stockholm 1871 för cirka 10 tåg om dagen ska nu räcka till för de 550 tåg som passerar den s. k getingmidjan varje dygn. Med den trängseln säger det sig själv att en liten försening med nödvändighet fortplantar sig i hela systemet och krånglar till det för alla anslutande förbindelser. Situationen i Göteborgsregionen och i Skåne är likartad. I Skåne har plattformerna förlängs så att man kan köra med fyrkopplade tåg. Ändå är tågen fulla när folk ska till och från jobbet. Det behövs fler spår!

Vad gör då regeringen för att svara mot enskildas och företags större önskemål på att använda spårtrafik för transporter? Inför kommande investeringsperiod har man beslutat att minst 50 % av anslagen ska gå till vägar. Detta bryter den upptrappning av järnvägsinvesteringarna som blev resultatet när socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister gjorde budgetar tillsammans. I den förra rödgröna inftrastrukturpropositionen satsades 2,5 gånger så mycket på spår som på väg.

Ansvaret är uppstyckat i för många bitar

SJ hade tidigare ansvar för spår, järnvägsstationer, tågtrafik, snöskottning och allt som behövde skötas och hänga ihop för att tågtrafiken skulle fungera bra för resenären. Det finns uppenbara fördelar med att SJ under det senaste decenniet har moderniserats och fått konkurrens genom de regionala trafikhuvudmännens upphandlingar. Men ett problem som uppstått är att ansvaret gentemot resenärer har flyttats ut och blivit otydligare. Alla pekar på någon annan.Underhållet av spåren delas upp på olika bolag och allt fler tågbolag slåss om resenärerna i stället för att samarbeta. För att pressa kostnaderna används t ex gamla tåg som inte kan ta ombord rullstolar och Jernhusen äger järnvägsstationerna. Regeringen tar inget ansvar för helheten idag.

I Spanien beställde det statliga tågbolaget nya tåg som färdiga när höghastighetsjärnvägen invigdes. Överallt där tågtrafiken fungerar är den integrerad och staten tar ansvar för både spår och trafik. Så är det t ex i Schweiz där en tredjedel av befolkningen har årskort och reser mycket året om utan att drabbas av förseningar. Vi rödgröna vill stoppa avregleringshysterin för att i stället ha en sammanhållen trafik med synkade tidtabeller och biljettsystem som sätter resenären i centrum.

Vinstintresse går före samhällsintresse

Regeringen Reinfeldt har öppnat för en lekstuga på spåren, där olika bolag tävlar om att tjäna pengar i de befolkningstäta områdena och lämnar resten åt sitt öde. Det kommer att krävas allt större offentliga insatser för att det ska fortsätta finnas tågtrafik i hela landet. Som om inte detta vore nog har regeringen i dagarna skickat ut en lagrådsremiss med förslag på att även resten av kollektivtrafiken ska delas upp i en del där hugade vinstintressen ges tillträde till de linjer den regionala trafiken behöver för att upprätthålla busstrafik utanför storstäderna.

Vi rödgröna är överens om att ge SJ ett tydligare uppdrag och vi vill sköta hela kollektivtrafiken utifrån det samhällsansvar medborgarna rätteligen utkräver av sina folkvalda företrädare.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga